Lund

Frikostig rektor vill ha mer pengar

Rektor Per Eriksson har spenderbyxorna på. Årets första nio månader har han dragit över sin egen budget med 14 miljoner kronor. Nu vill han få ytterligare 40 miljoner kronor för att finansiera utlovade projekt.

Lunds universitet växer så det knakar. Inget svenskt lärosäte har dragit in lika mycket externa forskningsmedel. Men finansiärerna kräver ofta samfinansiering av Universitetet.
– Fakulteterna borde ta den här kostnaden, men de har inte alltid fria pengar - de ligger ute hos forskarna. Då kommer de till rektorn istället, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Och rektorn har sagt ja. Till mycket. Listan över satsningar som finansierats med pengar ur rektorspotten är lång. Här finns allt från en italiensk ordbok till stora forskningssatsningar inom till exempel innovation, kollektivtrafik och hälsa. LTH och medicinska fakulteten gynnas mest, men det görs även stora satsningar på den egna ledningen.
– Varför ska rektor ha externa rådgivare för 2,9 miljoner kronor om året? säger Christer Löfstedt, prefekt för biologiska institutionen och en av kritikerna.
Per Eriksson hade 55 miljoner kronor till sitt förfogande. I slutet av september hade summan överskridits med 14 miljoner kronor. Och det stannar inte där. I ett PM till styrelsen flaggar rektor för att "det finns behov av ytterligare strategiska satsningar under 2014". Vilka det är redovisas inte, men Per Eriksson vill ha mandat att utöka potten med sammanlagt 40 miljoner kronor, utöver de 55 miljonerna.
Att rektor har så stora resurser till sitt förfogande är en kursändring för Lunds universitet. 2003 var rektors strategiska forskningsmedel blygsamma 3 miljoner kronor.
Samhällsvetarkårens ordförande, Linnea Jacobsson, undrar i senaste numret av personaltidningen LUM om det finns något som visar att den inslagna vägen har varit positiv för universitetet.
– För studentkåren är det viktigt att pengarna finns i verksamheten. Att beslut fattas där vi har inflytande.
Tycker du att rektor har fått för mycket makt?
– Det finns en risk för det, och därför måste man prata om det här.
Christer Löfstedt anser inte att fakulteterna behöver hjälp av rektor att finansiera forskning.
– Det här är Per Eriksson i ett nötskal. Det är en oerhörd massa pengar som spenderas på central nivå, ofta till tveksamma ändamål. Han borde inte gå runt och dela ut pengar till forskare. Per Eriksson rundar dem som kan verksamheten, säger han.
Att rektor drar över sin budget, medan fakulteterna uppmanas hålla i pengarna, väcker också irritation.
– Vi kämpar för att få det att gå ihop. Rektor verkar totalt sakna budgetdisciplin, säger Christer Löfstedt.
Kräver inte ett stort universitet gemensamma prioriteringar?
– Jo, men det ska man låta fakulteterna diskutera. Jag tror inte att en rektor fixar det uppifrån.
Resurser är intecknade även för kommande år. De strategiska medel som nye rektorn Torbjörn von Schantz skulle ha haft är redan helt bortlovade för 2015. Universitetsstyrelsen väntas därför fatta beslut om att dra över budgeten även nästa år med 30 miljoner kronor.
– Här kan man tala om tomma lador för den kommande rektorn. Man kunde tänka sig att rektor, med bara några månader kvar, kunde hålla igen lite och se till att den kommande rektorn med andra prioriteringar får möjlighet att sätta sin prägel, säger Christer Löfstedt.
Torbjörn von Schantz har avböjt att kommentera.

Per Eriksson: "Jag vet ingen bättre modell"

– Jag för samtal med dekanerna och det är känt vilka beslut rektor fattar, säger rektor Per Eriksson som försvarar satsningarna.
Den starka expansionen vid Lunds universitet är förklaringen till att även rektorn behöver spendera mer pengar, säger han.
– Vi har vuxit med två och en halv miljard i omsättning under perioden som jag har varit rektor. Finansiärer ställer allt oftare krav på att rektor är med och backar upp.
Hur kommenterar du uppfattningen att du rundar de som kan verksamheten?
– Jag vet ingen bättre modell än att öppet samtala och sedan följa sin övertygelse, säger Per Eriksson och påpekar att Universitetets stora myndighetskapital (outnyttjade forskningsmedel) behöver användas.
Men enligt förslaget som presenteras för styrelsen på fredag ska inte satsningarna finansieras med myndighetskapitalet. Till detta har fakulteterna sagt nej. Istället vill man använda vinster från försäljningen av aktier i Ideon AB - pengar som enligt riksdagens beslut endast får gå till ESS. Resten ska komma från ränteavkastningar på myndighetskapitalet som följer Riksbankens reporänta. En ränta som nu är noll och inte ger någon avkastning.
– Det är problematiskt, säger planeringschef Tim Ekberg.
Per Eriksson säger ändå att myndighetskapitalet är viktigt i sammanhanget.
– Det hade varit en annan sak om man totalt sett inte haft resurser.
Varför ska fakulteterna hålla sina budgetar om du inte behöver göra det?
– Det är därför jag går till styrelsen, för det här är inte hållbart i längden.
Styrelsen föreslås att även kommande rektor ska få dra över budgeten med 30 miljoner kronor, för att få handlingsutrymme.
Hur kommenterar du kritiken att du begränsar din efterträdare?
– Det är precis tvärt om. Jag tar konsekvenserna för de beslut som är fattade och skapar förutsättning för kommande rektor.

Rektors strategiska forskningsmedel

En centralt placerad pott som rektor förfogar över. Anslag 2014: 55 miljoner kronor. Rektor begär att få ytterligare 40 miljoner kronor i år. Primär användning: strategiska forskningssatsningar. Men också lite av en "kriskassa". Beslut fattas efter samråd i rektors ledningsråd.
Gå till toppen