Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Försvunna Malmö

Mamsell Björkman, Konditan och teatern

Gråbergska huset där familjen Björkman bodde i hörnet av Södergatan och Stora Nygatan. Mamsell Björkman flyttade tydligen till grannhuset, där hon bodde de sista åren – till vänster uppför Södergatan (ett hus som på bilden är ersatt med ett nytt).
Mamsell Björkman var en udda fågel i 1880-talets Malmö.
Klicka här för att läsa mer om henne, det Björkmans lantställe och konditoriträdgården som båda låg där Malmö stadsteater, sedermera Malmö Opera, kom att ligga.
Detta blogginlägg ska ses som ett komplement till den artikeln.
Anna Henrika Björkmans tillbakadragna väsen, hennes förkärlek till katter och ståndsmässiga yttre, kan möjligen förklaras av den vanära hennes far drog över familjen.
Samuel Christer Björkman (1775-1829) kom från Karlskrona till Malmö år 1800. Han var då kommerseråd och handlare. Tre år senare gifte han sig med Anna Christina Petersson, dotter till handlaren Olof Petersson  och Lovisa Charlotta – född Faxe som var en av de ledande köpmansfamiljerna i Malmö.
Paret bosatte sig i det senare så kallade Gråbergska huset, i hörnet av Södergatan och Stora Nygatan. De fick en son och två döttrar.
Tidigt 1800-tal var en expansiv period i Malmös historia. Staden växte och köpmännen gjorde snabba affärer med export och import. Handlaren Björkman hade stor framgång i affärerna, och var en av de tre direktörerna i Malmö diskont, en form av bankrörelse som var verksam 1804–1817, innan den gick över styr och kraschade. De tre direktörerna sattes i husarrest och dömdes till stränga straff, men straffet mildrades senare till förvar på Malmö citadell.
Konkursen blev ett dråpslag för hela stadens ekonomi, många köpmän drogs med i fallet. Depressionen kom att vara i årtionden.
Hur länge Samuel Christer Björkman fick sitta på citadellet är oklart, men så värst gammal blev han inte. När han 57 år gammal lämnade jordelivet 1829, i det närmaste utblottad, var det sonen Olof Christer Björkman (1804-1861) som drev affärerna vidare, alltjämt med Gråbergs hörnan och därtill grannhuset, som hemvist. På somrarna vistades familjen i sommarvillan vid Rönneholmsvägen, den trädgård som senare blev känd som ”Konditan” och där Malmö stadsteater kom att uppföras på 1940-talet.
Både Olof Christer och hans syster Maria Charlotta (1805-1846) avled i tuberkulos. Änkefrun Anna Christina överlevde dem båda och blev 88 år gammal. Till sist var det alltså bara mamsell Anna Henrika Björkman kvar. Troligen sålde familjen av hörnhuset för att istället bosätta sig i grannhuset (senare mellan biograf Scania och Wessels, numera hotellbyggnad).
Hela familjen vilar i samma grav på Gamla begravningsplatsen, på plats 26 i raden närmast Gustav Adolfs torg.
En fingervisning om hur snacket gick om familjen Björkman får man genom Malmöbon Andreas Winqvist, (1818-1894). Hans minnen och anteckningar ska dock tas med en nypa salt.
Han minns:
”10.000 kronor i testamente till djurskyddsföreningen
Vems djur skall matas av dessa pengar? Får någon mager torparehäst någon famn hö eller deras ko eller de skall endast vara till katter, för hon är en överdriven kattälskarinna. Något fattigt barn hade hon aldrig givit en bit bröd. En gång hade hon varit i Köpenhamn. Där hade hon köpt en katt som kostade 10 kronor och en röd siden hatt för 10 kronor. Så lade hon katt och hatt på soffan och katten gick och ”smotsa” i hatten så den blev fläckig och oduglig. Hon hade katter i tjogtals och kattbegravningsplats på lantstället. En gång så hade hon murare på loftet. Så låg där ett oljemålat porträtt av en karl och hantlangaren frågade mamsell vem det är som är portträtt. Jag vet inte, svarade mamsell. Den har legat här före vår tid. Vill han ha den, så kan han få den. Och hantlangaren tog den och hängde den på sin vägg. Porträttet var mamsellens fader handlande Björkman, som dog på Malmö fästning för stor falsk konkurs. Men det var bra med rikedomarna som fadern hade stulit ifrån andra människor. På samma sätt gjorde även hennes broder. Han dog snart ifrån alltsamman och så blev allt det oärliga rovet kvar till mamsellen och nu kan Malmöborna föda katter av de 10.000 kronorna.”
Den Björkmanska villan med trädgård, teckning av Carl Conrad Dahlberg.
Karta från 1850. Nedest till vänster ses Björkmanska villan med parkträdgård, med Pilstorps gård på andra sidan Rönneholmsvägen. Till höger ses Kockumska sommarvillan Holmen.
När mamsell Björkman dog såldes familjens sommarvilla till Hulda Brown som i trädgården öppnade ett utvärdshus och konditori. Conditori-Trädgården kallades ”Konditan”.
Browns Conditori-Trädgård öppnade i trädgården där Björkmanska villan legat.
Detalj från Konditoriträdgården.
Detalj från Konditoriträdgården.
”Mor och dotter”, konstverk av Edvard Trulsson i Konditoriträdgården.
”Fisken”, konstverk av Edvard Trulsson i Konditoriträdgården.
Redan på sent 1800-tal började man diskutera en ny teater i Malmö. En rad olika förslag och placeringar var på tapeten.
Operaarkitekten Axel Anderbergs förslag på teaterbyggnad från 1908, med placering mitt på Gustav Adolfs torg.
Men det fanns även andra tänkbara placeringar, som synes nedan:
Innan Malmö stadsteater uppfördes vid Rönneholmsvägen utreddes en ny teater i drygt 50 år. Här syns 1927 års karta med Erik Bülow Hübes föreslagna platser för en ny teaterbyggnad.
Sist men inte minst, ett videoklipp från SVT, inför invigningen av Malmö Stadsteater. Klicka här.
Gå till toppen