Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Så förändras din ekonomi under 2015

Höjd kommunskatt. Sänkt jobbskatteavdrag. Nollränta. 

En rad statliga skattehöjningar är att vänta under nästa år. Därutöver höjs kommunalskatten i en rad kommuner.
Länge såg det ut som om det även skulle bli höjd regionskatt i Skåne. I så fall hade den lokala skattehöjningen blivit fördubblad för många skåningar. Men i sista stund övergav Socialdemokraterna kravet på höjd regionskatt.
Dessutom kan tusentals låntagare glädja sig åt att Sverige nu fått nollränta.
– Det vi ser är många, men relativt små förändringar, säger Bodil Hallin, familjeekonom på Ikano Bank.
Sydsvenskan har låtit Bodil Hallin räkna på de ekonomiska förändringar som väntar fyra skånska typfamiljer.
I alla fyra fallen visar det sig att kommande skattehöjningar kompenseras av sänkta räntor, höjt underhållsstöd eller sänkt skatt för pensionärer.
Räntan sänks. Sedan Riksbanken beslutat att nollränta ska gälla i Sverige räknar Bodil Hallin med att räntan för ett genomsnittligt bolån sjunker med 0,35 procentenheter.
Det kan ge månatliga besparingar på flera hundralappar för ett enskilt hushåll.
– Det är högst troligt att boräntorna ligger lågt under hela nästa år – och kanske ännu längre, säger Bodil Hallin.
Kommunskatten höjs. Nästan hälften av alla skånska löntagare drabbas av höjd kommunal inkomstskatt. I Malmö innebär 30 öres skattehöjning att alla löntagare blir av med ytterligare tre kronor på varje intjänad tusenlapp. Den som tjänar 100 000 kronor betalar därmed 300 kronor mer i kommunalskatt. I Lund ger 15 öres skattehöjning halva den effekten.
Både Lund och Malmö blir därmed två av Skånes "högskattekommuner" (se kartan). Skatten väntas även bli höjd i Klippan, Osby och Örkelljunga.
Det är värt att notera att regionskatten i Skåne är extremt låg. Den ligger under 2015 kvar på 10,69 procent. Bara Östergötland och Norrbotten ligger lägre.
Statsskatt för fler. Inte alla drabbas av att den statliga skatten höjs. Men ytterligare 73 000 personer ska betala statsskatt. Det drabbar alla som tjänar mer än 35 000 kronor per månad.
– De som tjänar allra mest, över 75 000 kronor i månaden, får störst försämring i och med att jobbskatteavdraget trappas av. De får som lägst betala 750 kronor mer i skatt per månad, säger Bodil Hallin.
Sänkt avdrag. För dem som sparar i pensionsförsäkring blir även den försämrade avdragsrätten för sådant sparande en skattehöjning.
När maxbeloppet för avdraget på privat pensionssparande sänks från nyår från 12 000 till 1 800 kronor per år innebär det en faktisk skattehöjning med cirka 300 kronor per år.
– I slutändan behöver den förändringen inte vara negativ. Det är inte säkert att det invanda pensionssparandet är lönsamt. Förändringen kan för många bli en signal om att se över sitt sparande och att gå över till mer fördelaktiga kapitalförsäkringar eller ett lågt beskattat investeringssparkonto, säger Bodil Hallin.
Nya reformer. De förändringar som påverkar privatekonomin som regeringen hittills beslutat om slår dock mycket milt i jämförelse med vad möjliga skärpningar av fastighetsavgiften och avdragsrätten för bolån samt amorteringskrav kan innebära.
Just idag tisdag har regeringen stämt träff med Riksgäldskontoret för att diskutera olika förslag om amorteringsplikt för bolån. Ett sådant krav skulle kunna öka månadskostnaden med 400-600 kronor för ett miljonlån.
– Amortering är visserligen en form av sparande, men innebär också ökade utgifter för hushållen varje månad. Det är pengar som inte kan läggas på konsumtion, säger Bodil Hallin.
Gå till toppen