Sverige

Så gick chatten om självmord

Vad funderar du över efter att ha läst Sydsvenskans serie om självmord?
Pirjo Stråte, vice ordförande i Spes, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, chattade med Sydsvenskans läsare på onsdagseftermiddagen. 

Bild: Julia Lindemalm
Pirjo Stråte har jobbat med stödgrupper till anhöriga i 14 år. Hon driver med kraft frågan kring hur självmord kan förebyggas och arbetar också med frågor som rör den rent praktiska verkligheten, till exempel hur man bygger lokaler till psykiatrin.
Följ hela samtalet här:
seth: Jag undrar om staten har som praxis att acceptera den dödes (nedtecknade) vilja vad gäller omhändertagande (ex. obduktion, begravning) av kropp efter självmord? Jag undrar också vilken praxis försäkringskassan har vad gäller indrivning av skuld de ansett personen gjort sig skyldig till under levnad?

Pirjo Stråte: Obduktionen kan vi inte påverka, det görs om rättsläkarna anser att det behövs t ex att utesluta mord. Om vår begravning kan vi ha önskemål men det är anhöriga/närstående som får bestämma hur dom vill göra.
Om personen är 18 år och inte har försäkring eller tillgångar är det kommunens skyldighet att stå för begravningskostnaden. Det finns inga skillnader mellan människor p g a sättet man man dör allas vilja är lika värd. Det är till dödsboet man skickar räkningar som faller till betalning men om det inte finns tillgångar faller kraven. Ingen annan person blir betalningsansvarig för en avlidens skulder. Alla är vi lika värda oavsett hur livet har hanterat oss.
Det är inte värt att dö p g a skulder det löser inga problem utan ger livslångt lidande för alla som älskar en.

 

Malin : Min bror tog livet av sig för 2,5 månader sedan. Han skrek efter hjälp. Blev utskriven från psyk och skulle bli kallad till dagverksamhet innom 1-2 veckor. Han försökte prata ned mobila teamet som ringde varannan dag för att fråga om han hade självmordstankar. När han fick tag i sekreteraren på dagverksamheten fick han beskedet att han var välkommen dit om 34 dagar! Sjukhuset håller inte sina tidsramar. Detta har ju tyvärr lett till en lex Maria anmälan. Där borde vara ett kristeam som tar hand om familjen. I början var jag helt frustrerad över att ingen tog hand om MIG lillasyrran.... Jag kände att jag kommer göra samma sak som Brossan, det slutade med 14 dagar på psyk och medicinering... Där borde vara någon som direkt fångar upp anhöriga!

Pirjo Stråte: Jag håller med dig Malin, psykiatrin är ett lågpriotirerat område inom sjukvården. När en suicidal person behöver hjälp går det inte att vänta ens tre dagar. Patient- och närståendeorganisationer har kämpat åratal för bättre vård. Hoppas att media inte släpper frågan utan forsätter att belysa bristerna. Livet är värt att leva Malin gör inget dumt, du vet hur tung sorgen är ge det inte dubbalt upp för dina kära.

 

A: Hur stöttar man bäst en vän som mist en anhörig p g a självmord? I synnerhet om vännen inte själv söker kontakt och vill prata.

Pirjo Stråte: Ta kontakt och våga säga"jag har ingen aning om vad du går igenom men jag vill finnas till för dig" när mest behöver tala om det orkar man inte ta kontakt. Lyssna.

 

Göran: Vad är den viktigaste åtgärden från samhället för att kunna förhindra att självmord sker?

Pirjo Stråte: Att våga se när en person förändras och att våga fråga: - Hur mår du? Får man svar att personen mår dåligt, fortsätt att ställa frågor. Hur dåligt mår du i egentligen, har du självmordstankar? Får du jakande svar fråga: Har du tänkt hur du skulle gå till väga? Om svaret är ja, erbjud att följa med till en läkare, då är det allvar.

 

Per: Är det inte en stor risk att vi triggar suicid när vi blåser upp det via media?

Pirjo Stråte: Nej, det går inte att trigga i gång något som redan finns inom en person, men man skall inte tala om sättet hur man gör det. Det är det som smittar.

 

B: Vilka signaler ska man titta efter som kan vara tecken på att någon ska ta sitt liv?

Pirjo Stråte: Att personen förändras på något sätt, drar sig undan, ger bort saker, kan även uttala att det är lika bra att försvinna. All förändring som inte är positiv kan vara tecken på dåligtmående.

 

Per: Är inte tanken på suicid som utväg något som de flesta har haft vid tidpunkter då man har svårt att hitta en lösning? Det man som medmänniska borde fokusera på är vad är det som är bakomliggande problem. Löser vi problemet så är inte suicid en utväg.

Pirjo Stråte: När man är nere kan man ha en suicidtanke som en bakdörr att förvinna genom om man inte skulle orka. Sen kan det hända något som får bägaren att rinna över och man känner, nej jag orkar inte mer. Många självord är impulsiva. Vi måste våga vara medmänniskor hela tiden.

 

Päran: Vad vi ser i media verkar det fler som "skriker" efter hjälp men ej får någon hjälp. Var är felet tycker du ?

Pirjo Stråte: Det är sanningen i dagens samhälle, att må psykiskt dåligt är skamligt forfarande trots att vi alla gör det någon gång. Därför måste vi tala öppet om det för att kunna få en förändring till stånd. Kropp och själ hör ihop.

 

Fundersam: Jag tror att lidandet hos anhöriga förstärks utav samhällets stigmatisering av psykiskt sjuka. Hur jobbar ni för att motverka detta? Jag tror även att det är viktigt att inte glömma att personen/patienten är en autonom varelse som har ett eget val att avsluta trots använda resurser från psykiatrin

Pirjo Stråte: Om man hade ett val att inte må dåligt skulle man välja det, det är nog väldigt få som verkligen vill dö, man vill befria sig från smärtan. Vill man ha döden som ett eget val måsten man ge detta val även till dom man älskar. Vill man att dom kan försvinna när dom i egenligen inte har ett val att må bra.

 

A: Jag har förlorat en familjemedlem i suicid för ett par månader sedan. Efter hur lång tid brukar livet gå tillbaka så det börjar kännas meningsfullt och hyfsat bra igen?

Pirjo Stråte: 3-4 år. Sorgeresan är lång det tar tid att kunna acceptera att dom kommer aldrig tillbaka och att vi aldrig får veta VARFÖR? Du kommer aldrig att glömma och sorgen vandrar vid din sida resten av livet.

 

Per: Varför förekommer det många självmord kort tid efter utskrivning från psykakuten? Är det verkligen där vi ska satsa? Finns detta mönster även hos våra nordiska grannar?

Pirjo Stråte: Därför att man inte fått hjälp. När man samlat krafter till att äntligen söka hjälp och inte får det rasar allt hopp.och man känner att ingen bryr sig att allt kvittar.

 

Booj: Hej! Jag hittade min flickvän efter ett självmordsförsök. Jag känner mycket ilska mot henne och vi var tvungna att separera. Hon är ett våldstäcksoffer och lider av PTSD till följd av detta. Jag var ett stöd i den mån jag kunde, men till slut började jag få självmordstankar. Vad kan jag göra?

Pirjo Stråte: Klarar du av att vara en vän? Din sits är svår men inte ovanlig, även närstående behöver hjälp för att orka och ibland är man tvungen att gå skilda vägar pgv utebliven stöd av omgivning och vården för att rädda sitt liv.

 

A: Har du själv drabbats av självmordstankar efter det som hänt dig? Hur tänker du om frågan "varför"?

Pirjo Stråte: Ja, dom flesta känner att jag kommer aldrig att överleva denna smärta och känner att man bara vill försvinna, men jag vet ju vilket helvete anhöriga får när en kär person tar sitt liv.

Gå till toppen