Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Datorkrångel och tjafs stjäl lärarnas tid

Elever får sällan den undervisningstid som lagen kräver.

Bild: Illustration: Krister Cronqvist
15 lärare dokumenterade sin tid i klassrummet under en vanlig höstvecka. Frågan var hur mycket av själva undervisningstiden som går åt till annat? Lärarna arbetar i olika kommuner i sydvästra Skåne, på alla nivåer i grundskolan och gymnasiet samt på Komvux. De flesta arbetar heltid, några deltid.
Tillsammans hade de 15 lärarna cirka 220 timmars undervisningstid under veckan. 36 av dessa timmar, mer än 16 procent, gick åt till annat än undervisning. Då har vi ändå inte räknat in ett rapporterat strömavbrott och två falska brandlarm som tog ytterligare några timmar av tiden.
Elever som kom försent, var okoncentrerade, arga eller ledsna, tog mest tid från undervisningen. Enligt den internationella lärarundersökningen Talis använder svenska lärare i genomsnitt elva procent av sin tid i klassrummet till att skapa lugn. Det stämde ganska bra med resultatet från vår kartläggning. Totalt gick 22 timmar, en tiondedel av den totala undervisningstiden, åt till oroligheter i klassrummet, diskussioner som inte hade med undervisningen att göra, och försenade elever.
Men en stor del av undervisningstiden försvinner också av mer eller mindre planerade avbrott.
Skolfotografering, kompensationsledigt för Öppet hus, skolverkskonferens, Syv-info, kuratorsamtal, konserter eller tandborstning med tandsköterskor - allt detta hände på lektionstid under den undersökta veckan. Tid som eleverna väldigt sällan kompenseras för. 11,5 timmar av deras undervisningstid försvann på detta sätt.
Lärarna var tvungna att ägna undervisningstid åt samtal med föräldrar, hjälpa vikarier, ha kontakt med sjuka kollegor eller att ta hand om biblioteket för att bibliotekarien är sjuk.
Carin Bergdahl är lärare på Djupadalsskolan i Malmö och en av dem som deltog i kartläggningen. Det är hennes schema som syns ovan, där både lektionstid och avbrott är inritade.
130 minuter av hennes undervisningstid, drygt tre lektioner, försvann till annat under veckan. "Det är ju inte så konstigt att jag ofta är stressad för att vi inte hinner med skolarbetet!" skriver hon i sin utvärdering.
När hennes kollegor är sjuka tar hon över deras elever, och det inkräktar på hennes egen undervisningstid. Ett par gånger under veckan får hon en sjuk elev att ta hand om under lektionstid.
"Det som stressar mig mest är när någon elev insjuknar under skoldagen och skolsköterskan inte har tid eller är på plats," skriver hon också.
En annan lärare är förvånad över hur mycket tid som sammanlagt försvinner. Hon undervisar på gymnasiet. 160 minuter av hennes totala undervisningstid på 1170 minuter försvann till möten i aulan, prov i andra ämnen och försenade elever. "Det har varit mycket tänkvärt för mig själv. Jag ska påpeka spilltiden för kollegorna," skriver hon.
 
Så här är läget: Svenska elever har betydligt mindre undervisningstid är genomsnittet i OECD. Skolor erbjuder nästan aldrig mer undervisning än den lagstadgade minimitiden. Och trots att mycket undervisningstid försvinner till andra saker, så kompenseras eleverna sällan för den missade tiden. Det slår framför allt mot de elever som siktar på de högre kunskapskraven i skolan. Källa: Skolverket, OECD
 
Datorkrångel och teknikstrul stjäl också tid från elevernas undervisning. Datorer och teknik som inte fungerade, rövade minst 2,5 timmar i vår kartläggning. En ny studie från Lunds Universitet visar samma sak. Där fick knappt 300 lärare i Landskrona och Svalöv svara på frågor om teknikanvändning i arbetet under tre dagar.
Krångel med datorer och datakanoner under dessa tre dagar drabbade eleverna i form av försämrad eller minskad undervisning vid 543 undervisningstillfällen. Och då tyckte ändå lärarna att den tekniska supporten var ganska bra i deras skolor.
– Man förstår inte hur mycket tid det här tar, säger Caroila Aili, lektor i pedagogik och ansvarig för studien.
"Under veckan har jag haft 600 minuters undervisning, varav 217 minuter användes till annat än undervisning", skriver en lärare som arbetar i grundskolan. Inställda lektioner på grund av en konsert, datorstrul och besök av kuratorn bidrog till avbrotten.
Det här kanske inte hade varit ett problem, om det inte hade varit för följande omständigheter:
* Svenska elever har redan väldigt lite undervisningstid. Genomsnittet i OECD för obligatorisk undervisning av yngre barn är 794 timmar per år, och på högstadiet är det 905 timmar. I Sverige är det i genomsnitt 754 timmar per år.
* Nästan alla skolor planerar undervisningstiden till ett absolut minimum - bara det som lagen kräver men inte mer.
* När lektioner ändå försvinner, så är det få som märker det. Två tredjedelar av alla skolor följer inte upp att eleverna faktiskt får sin garanterade undervisningstid.
* Eleverna får inte tillbaka den tid som går bort. Avbrotten må vara planerade, men ersättningslektioner sätts sällan in.
Det här visar en rapport från Skolverket.
Undervisningstiden är ett lagkrav. I grundskolan ska varje elev få minst 6665 timmars undervisning.
– Den garanterade undervisningstiden är ett minimum, som alla minst ska få, säger Ulrika Lindmark, jurist på Skolverket.
Men skolorna ser den inte så, utan mer som ett riktmärke att hålla sig till, enligt Skolverkets rapport.
De lärare som svarat på Skolverkets enkät tycker att undervisningstiden knappt räcker till för att hinna med att gå igenom kursplanen. Bara de elever som riskerar att inte nå målen, kan få extra tid.
"Målen bestämmer undervisningstiden och inte tvärtom", konkluderar Skolverket, som tycker att det är "problematiskt" att skolorna inte följer bestämmelserna. Det går ut över likvärdigheten och riskerar att elever inte når så långt som möjligt i sina kunskaper.
Gå till toppen