Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Näringsliv

Frostberg möter Sophie Stenbeck: ”Min pappa sa alltid att vi kunde skapa vad som helst”

Sophie Stenbeck.Bild: Linus Meyer
Sophie Stenbeck, dotter till den kände affärsmannen Jan Stenbeck, vill skapa förändring genom samhällskapitalism. Hon gillar Sverige men föredrar den kapitalistiska andan i USA.
Jag fick bland annat listan över hennes bästa tips till samhällsentreprenörer.
Sophie Stenbeck är till skillnad från storasyster Cristina inte aktiv i Stenbecksfärens bolag. Hennes engagemang fokuserar istället nästan uteslutande på att hjälpa samhällsentreprenörer, det vill säga personer som med entreprenörsmetoder försöker komma till rätta med samhällsproblem som exempelvis det offentliga inte har klarat av att lösa.
– Allt jag gör passar in i den kategorin. De investeringar jag gör är sådana som har positiv påverkan på samhället, men det kan också vara investeringar i ny teknik om den förändrar systemen, säger Sophie Stenbeck.
När jag träffar henne på Grand Hôtel i Stockholm har hon just lanserat sitt senaste initiativ för att stötta samhällsentreprenörer: Barnrättstoppmötet C10 och The C10 Award, ett samarbete mellan drottning Silvias World Childhood Foundation, Stenbecksfärens stiftelse Reach for Change och Sophies egen familjestiftelse.
Förkortningen C10 står för Child 10 och syftar på att tio personer som arbetar med frågor om barns rättigheter och människohandel under toppmötet belönas med 10 000 dollar vardera.
– De har innovativa lösningar och en unik approach för att lösa problemet med trafficking. Jag kallar dem entreprenörer och de är verkliga hjältar.
Bland de prisade finns Oby Ezekwesili, som startade uppropet #BringBackOurGirls i sociala medier för att väcka global uppmärksamhet för de kidnappade flickorna i Nigeria.
Andra pristagare har gett barn i Ghana möjlighet till skolgång och hjälpt befriade sexslavar i Nepal tillbaka till ett värdigt liv.
Tanken är att C10-toppmötet ska bli ett årligt återkommande event, med syfte att skapa uppmärksamhet kring frågor som rör barns rättigheter. Sophie Stenbeck drömmer också om att det ska hållas uppföljande arrangemang i USA framöver.
– Stockholm var en naturlig plats att börja på, eftersom Sverige anses ligga i framkant i de här frågorna och drottningen var den första att lyfta frågorna på en internationell nivå. Människor pratar om hur vi arbetar med de här frågorna i Sverige.
Ytterligare ett syfte med toppmötet var att organisationer och samhällsentreprenörer som arbetar med barnrättsfrågor skulle få samlas och utbyta erfarenheter. Dessutom gavs tillfälle att möta företagsvärlden, för att öka förståelsen för samhällsentreprenörernas utmaningar.
Ofta jobbar samhällsentreprenörer förebyggande, vilket gör det svårare att locka företag som sponsorer. Det är svårt att visa vad varje satsad krona eller dollar gör för nytta, jämfört med om de går till att hjälpa en person som redan är drabbad.
– Jag är förvånad över hur många av utmaningarna som är de samma i olika kulturer. När personer från Ghana, New York eller Ryssland delade med sig av sina berättelser satt alla från andra delar av världen och nickade igenkännande. Vi måste hitta ett sätt att berätta om deras arbete så att det är lätt att förstå, säger Sophie Stenbeck.
Ett särskilt problem hon ofta möter är en oförståelse för att även anställda i den ideella sektorn måste få betalt för sitt arbete. Istället är pressen hård på att hålla de administrativa kostnaderna så låga som möjligt. Vissa donatorer vill över huvud taget inte att deras pengar ska gå till anställdas löner.
– De här organisationerna behöver de bästa personerna. Det är människorna som möjliggör organisationernas insatser, men de har inte råd att betala för dem. Ändå hör jag med jämna mellanrum väldigt kloka personer i näringslivet säga att dessa personer borde avstå från sin lön. Då brukar jag fråga varför de inte börjar med att avstå sin egen lön istället, säger Sophie Stenbeck och ler lite finurligt.
Hon har fram tills nu hållit en ganska försiktig linje i intervjun, vägt orden noga när det gäller vad hon kan säga om likheter och skillnader mellan Sverige och USA. Hon är trots allt bara i Sverige en gång i kvartalet och lutar sig mot Reach for Change-chefen Sara Damber som är med under hela intervjun.
Den här gången blir besöket bara några dygn långt, eftersom hon vill hem till sin 18-månaders dotter i New York igen.
Thomas Frostberg möter Sophie Stenbeck och Sara Damber.Bild: Linus Meyer
Men här glimmar det till. Kritiken mot hur ideella organisationer använder sina pengar är uppenbarligen en fråga som engagerar Sophie Stenbeck lite extra.
Reach for Change är en organisation som Stenbeckkontrollerade Kinnevikkoncernen grundat tillsammans med Sara Damber, som tidigare även startat stiftelsen Friends. Syftet är att investera i personer som vill skapa samhällsförändring.
– Reach for Change tar det bästa från företagen och kombinerar det med den ideella sektorns visioner och den offentliga sektorns samhällsansvar för att åstadkomma förändring, säger Sara Damber.
Organisationen lanserades 2010. Året därpå talade Sophie Stenbeck på ett ledarskapsseminarium på Stockholms slott på temat ”Att göra gott och tjäna pengar”.
– Då var det här ett nytt ämne i Sverige, medan det redan var utbrett i bland annat USA. Men Sverige har börjat komma ikapp, även om det finns mycket mer stöd i USA i form av inkubatorer för sociala företag där de kan få hjälp av experter att ta sin idé till en affärsplan och kanske få sin första investering.
Just detta, att hjälpa till att få fart på samhällsentreprenörer med idéer som kan bli till sociala företag är en av de saker Reach for Change blivit mest känt för. I deras inkubator får entreprenörerna dels sin lön finansierad för att kunna arbeta fokuserat med projektet, dels hjälp med att utveckla sina verksamheter.
Samtidigt går det inte att dra allt för stora växlar på parallellerna mellan klimatet för samhällsentreprenörer i USA och Sverige, eftersom det offentliga här tar ett mycket större ansvar jämfört med i det amerikanska systemet.
– Alla mina vänner vill flytta till Sverige, med tanke på sjukvården och föräldraförsäkringen. Men jag är amerikan, jag har ett amerikanskt pass och det är där jag känner mig hemma. Jag älskar den kapitalistiska andan i USA. Min pappa sa alltid att vi kunde skapa vad som helst. Jag tror det går att vara en samhällskapitalist, säger Sophie Stenbeck.
FAKTA

Sophie Stenbeck

Sophie Stenbeck.Bild: Linus Meyer
Född: 1981.
Gör: Ordförande i Stenbecks Stiftelse, startad av hennes farfar Hugo Stenbeck 1965. Ledare och grundare i egna Sophie Stenbeck Family Foundation.
Bor: New York.
FEM TIPS

Fem råd till samhällsentreprenörer

1. Var inte rädd för att sätta igång. De flesta fruktar att lämna sin bekvämlighetszon, men bara sätt igång!
2. Testa din idé. Försäkra dig om att det verkligen finns ett behov.
3. Vässa din berättelse. Många samhällsentreprenörer är så engagerade att de ägnar nio minuter åt att förklara problemet och bara en åt lösningen. Gör tvärtom.
4. Samla information, så mycket som möjligt. Förr eller senare kommer du bli tillfrågad om att visa vilken påverkan du har på samhället.
5. Bygg en hållbar organisation som inte är beroende av välgörenhetspengar från en enskild givare. Konjunkturen går upp och ner och en givare kan plötsligt bestämma sig för att ge pengarna till en ny organisation istället.
Tipsen kommer från Sophie Stenbeck och Sara Damber, Reach for Change.
FAKTA

Samhällsentreprenörskap

Samhällsentreprenörer, eller sociala entreprenörer som de också kallas, är personer som försöker lösa samhällsproblem och sociala utmaningar med innovativa idéer och metoder. Dessa metoder liknar mer de processer för tjänste- och produktutveckling som förekommer i företagsvärlden, än de som normalt förknippas med samhällets insatser för att lösa samma utmaningar.
Samhällsentreprenörernas verksamheter, som kan drivas som bolag eller föreningar, mäts både efter sitt ekonomiska resultat och vilken samhällsnytta (social impact) de gör. Det finns en debatt om hur viktig den ekonomiska avkastningen är i förhållande till den sociala effekten, men det som skiljer en samhällsentreprenör från en ren välgörenhetsorganisation är bland annat att deras sociala affärsidé på sikt bör kunna bli självfinansierande.
Det finns ett nyvaknat intresse för att investera i dessa samhällsentreprenörer och i förlängningen i de positiva samhällseffekter som deras verksamheter ska uppnå.
G8-länderna ser området som så avgörande för att lösa samhällsutmaningar att de förra året tillsatte en särskild arbetsgrupp för området, på engelska kallat impact investing. I USA har president Obama även tillsatt en särskild rådgivare för området social innovation.
Gå till toppen