Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Den skånska stenindustrin bryter ny mark

Magnus Johansson borrar först hål i transportblocket, sätter i kilar i hålen och slår sedan ner kilarna med en hammare – sedan klyvs blocket sakta.Bild: Jenny Leyman
Det är en av Sveriges minsta branscher, men också en av de tyngsta. Och tyngdpunkten ligger i skånska Sibbhult – centrum för Stenriket. I Östra Göinge ligger flera stenbrott och stenföretag och här finns Sveriges enda stenutbildning.
Stenbrottet i Bokalyckan, en dryg mil från Sibbhult, är stort och djupt. Här bryts Bjärslövsgraniten som bland annat blir gat- och kantstenar, murar och liknande.
I brottet har ett stort primärblock nyligen sprängts loss. Först borras det hål i berget och kilar bankas in, sen sätts sprängladdningen.
Efter den här sprängningen är sprickan mellan det gigantiska blocket och berget smal och fin. Primärblocken måste delas upp till transportblock, de kan väga tiotals ton, som går att köra från brottets botten upp till markplan. Långt där nere lastar föraren i en gul traktor block, som är ungefär tre kubikmeter stora, och kör upp dem till huggplan.
– Här har brutits sten i tiotals år och den räcker minst lika länge till, säger Kai Marklin, ordförande i branschorganisationen Stenindustriförbundet.
Det betyder inte att stenen är slut då. Men det går inte att bryta hur djupt som helst för då går det inte att få upp stenarna ur brottet.
Stenbrottet i Bokalyckan, en dryg mil från Sibbhult.Bild: Jenny Leyman
På brottets väggar syns svarta ränder efter tidigare sprängningar och graniten skiftar i olika nyanser.
Graniten är den främsta skånska stenen och främst bland de skånska graniterna är den svarta diabasen som utsetts till årets sten av Stenindustriförbundet.
– Den sitter bland annat på en byggnad i Stockholm för att signalera stabilitet, säger Kai Marklin.
Han pratar om Riksbankshuset vid Sergels torg.
Annars är svenskarna sämst i Europa på att använda sten. 80 procent av den svenska stenen går på export. I USA och Japan vill man ha den till byggnader, Polen använder svensk sten till gravstenar. Och i Danmark använder man dubbelt så mycket natursten per invånare som i Sverige.
– Men vi ser ett ökat intresse även i Sverige, säger Kai Marklin.
Stenen som stannar kvar i Sverige används till cirka tio procent i inredning som köksbänkar och fönsterbänkar, ungefär lika mycket blir gravstenar. 80 procent hamnar utomhus, på gator och torg och på byggnader.
Rolf Lundmark, vd på Naturstenskompaniet som bland annat äger Bokalyckan, säger att han ser en positiv utveckling för den svenska stenindustrin. Men konkurrensen är hård från främst Kina och Portugal och från betongindustrin.
– Ett tag funderade jag på om vi skulle ha en svensk stenindustri i framtiden, men nu tror jag definitivt det.
På huggplan strax intill Bokalyckans stenbrott står Magnus Johansson och klyver transportblocken i mindre delar. Just denna bit ska bli en del av en mur. Bjärslövsgraniten är känd för att den klyvs lätt, men det krävs ändå åratal av erfarenhet för att det ska bli alldeles rätt. Magnus Johansson har 30 år i yrket.
Han borrar först en rad hål i det cirka sex ton tunga blocket innan han slår ner kilar och bleck i hålen. Några slag senare har det blivit en spricka och blocket klyvs sakta. Ljudet den stora stenen ger ifrån sig när den delas för mina tankar till en liten fis.
– Sa du fis? frågar Magnus Johansson, förvånat.
– Ja, inte var det en brakare, säger han med ett skratt.
Magnus Johansson klyver ett transportblock. Om han borrar fel klyvs blocket på fel sätt.Bild: Jenny Leyman
Blocken har alla sin egen karaktär och det gäller för Magnus Johansson att läsa stenen innan han borrar de cirka 15 centimeter djupa hålen. Lägger han dem fel så klyvs den på fel sätt.
– Jag har väl någon centimeters marginal på ett sånt här block. Det väger väl sex ton.
Bitarna han klyver blir oftast antingen gatsten eller kantsten på Bokalyckan, som är en stor utomhusanläggning med öppna tillverkningslador, eller så säljs de till ett annat tillverkande företag.
– Vi är en liten bransch som omsätter 1,2–1,3 miljarder kronor om året och har cirka 1 200 anställda nationellt. Ungefär 30 procent härrör från Stenriket, säger Kai Marklin.
Branschen består i huvudsak av småföretag med upp till tio anställda. De två giganterna i branschen, Naturstenskompaniet och Emmaboda Granit, har sina huvudkontor i Stenriket. Naturstenskompaniet, med cirka 100 anställda, som bland annat äger Bokalyckan, har sitt säte i Färlöv utanför Kristianstad.
Kristoffer Thomasson står en bit från Bokalyckans huggplan och klipper gatsten. Vid en stor maskin tillverkar han cirka 2 500 stenar under en dag, vilket motsvarar 18–20 kvadratmeter. Restbitarna går till kross.
– Jag tycker om friheten att arbeta utomhus. Tidigare stod jag inne i tio år på Scanias verkstad i Sibbhult. Men visst kan det kännas lite bistert halv sju på morgonen när det är tio minus, men halv åtta känns det bra igen, säger han.
Bokalyckan har en egen smidesverkstad som lagar verktygen, dessutom har de cirka 25 anställda en egen kokerska som serverar nylagad mat varje dag. Att arbeta med sten är tungt så det krävs bra mat för att orka med.
Kristoffer Thomasson klipper cirka 2500 gatstenar under ett arbetspass.
Det finns 50 stenbrott i Sverige, cirka en tredjedel av dem ligger i Skåne och Kronobergs län. Totalt bryts 70 olika stensorter, av världens tusentals stentyper. Kalkstenen ligger i flera olika lager därför blir det fler stensorter än brott.
– Många tänker på Bohuslän när det gäller sten. Men Bohuslän står enbart för 25 procent medan Stenriket står för 30 procent. Skåne är viktigt, säger Kai Marklin som har medlemsföretag från norr till söder.
Stenbranschen delas upp i tre grenar: företagen som bryter stenblock ur berget, de som tillverkar något av natursten och de som monterar.
I Högsma, några minuter från Sibbhult, har Naturstenskompaniet Sveriges största produktionsanläggning för natursten. I gigantiska lador sågas stenblock, bänkskivor poleras, gravstenar tillverkas, rengörs eller får inskriptioner och mycket mer.
Gårdsplanen är fylld av sten i olika storlekar, en hel del färdigsågade och andra som väntar på en order.
– Stenskivor är ingen lagervara, de sågas till efter beställarens önskemål.
Det mesta sker maskinellt, men ett par huggbås med små verktyg visar att stenindustrin fortfarande är mycket av ett hantverk.
Christian Glimbrink, till vänster, ska snart sätta igång den cirka 3,5 meter i diameter stora cirkelsågen med diamantbelagd klinga. Två timmar senare har en skiva sågats ut från blocket.Bild: Jenny Leyman
I en av de stora ladorna står en gigantisk cirkelsåg med diamantbeslag, cirka 3,5 meter i diameter, som sågar skivor av ett jätteblock.
Christian Glimbrink programmerar in beställningen på en datorskärm, sen sjunker klingan sakta ner på stenblocket. Samtidigt sprutar vatten för att både kyla stenen och minska dammet från sågningen.
– Det tar cirka två timmar att såga genom blocket, berättar Christian Glimbrink.
Han utbildade sig på Sveriges enda stenutbildning, den i Sibbhult. Det är en ettårig komvuxutbildning till stentekniker som är inriktad på produktionsdelen inom stenindustrin.
– Men eleverna får också grundläggande kunskap om hur man bryter sten, säger Kai Marklin som även är skolledare för utbildningen.
Varje år produceras cirka 14000 nya gravstenar. Här tvättar Helene Gunnarssonen gammal sten som ska få ännu en inskription.Bild: Jenny Leyman
Stenstudenterna pluggar på Östra Göinges utbildningscentrum. Utanför ett tidigare undervisningsrum ligger ett examensarbete, en skivstång där vikterna består av olika sorters sten som bearbetats på olika sätt. Genom huggning, flamning, krysshamring, finslipning och polering. Olika ytor för olika användningsområden.
Kai Marklin är noga med att säga att natursten bearbetas, när stenen behandlats har det tillsatts ämnen.
I lilla Sibbhult, med cirka 1 200 invånare, finns också ett utomhusmuseum för sten, ett lapidarium och 14 stenkonstverk i ortens park.
Ett lapidarium är en samling stenmonument.
I detta fall är det gravstenar från år 1800 och framåt som ställs ut i en del av Hjärsås kyrkogård.
Stenriket är både en geografisk benämning på stenområdet i Skåne och Kronobergs län och en ekonomisk förening som bildades av de tre konkurrenterna Naturstenskompaniet, Emmaboda Granit och Marmor & Granit.
– Vi samarbetar för att marknadsföra den svenska stenen, säger Kai Marklin som har ett tredje yrkesben som delägare i Marmor & Granit.
Kai Marklin säger att stenen i de 50 svenska stenbrotten, som motsvarar den yta som cirka två mil motorväg tar i anspråk, räcker så lång tid man kan överskåda.
– Framtidsproblemet är egentligen att vi inte har möjlighet att bryta all den sten som finns eftersom markägare och grannar ofta säger nej. Det är väl lite som med vindkraft. Folk gillar att det är miljövänligt men vill inte ha det som granne.
Kai Marklin, ordförande i branschorganisationen Stenindustriförbundet.Bild: Jenny Leyman
I dag kostar en gatsten från Kina cirka tre kronor, en nyhuggen svensk cirka fem medan en begagnad svensk är dyrast, ungefär sju kronor.
– Vi jobbar hårt för att förklara naturstenens fördelar ur miljösynpunkt, bland annat med sin långa livslängd. Vi hoppas mycket på kommunernas miljöarbete eftersom det är så mycket sten som går till utomhusmiljöer som torg och gator, säger Kai Marklin.
Malmö, Göteborg, Stockholm och Örebros kommuner samarbetar när det gäller att hålla koll på arbetsmiljön och etiken i stenindustrin.
– Samarbetet startade 2006 efter reportaget om arbetsförhållandena i de kinesiska stenbrotten, berättar Kenneth Erlandsson, upphandlingsansvarig på Gatukontoret i Malmö.
– Vi ställer stora krav på leverantörernas arbetsmiljö som inspekteras och inspektionerna följs upp, säger han.
Sverige, Kina och Portugal är de stora stenleverantörerna till kommunernas offentliga miljöer. Vilket land som levererar mest till Malmö vet Kenneth Erlandsson inte.
– Vi lever under lagen om offentlig upphandling och är stenen och villkoren likvärdiga är det billigaste priset som gäller, säger han.
Peter Wallin polerar en bänkskiva i röd granit.Bild: Jenny Leyman
Datorn har förändrats stenindustrins möjligheter till nya uppdrag. I Näsby industriområde i Kristianstad ligger Marmor & Granit med anor från 1943. Det är ett traditionellt stenproduktionsföretag som tillverkar köksbänkar, gravstenar, fönsterkarmar, fasadsten med mera. Nu har företaget investerat två miljoner kronor i en CNC-maskin, en datorstyrd verkstadsmaskin som enkelt uttryckt kan tolka skannade bilder av till exempel en kolonn och såga ut en kopia.
– Vi har ett stort uppdrag i Stora Hammars kyrka vars hundra år gamla utsmyckningar i kalksten håller på att vittra sönder. Tidigare lagade man med cement, men nu håller vi på att göra kopior i sandsten till kyrkan, berättar Kai Marklin.
– CNC-maskinen gör grovjobbet, därför är det ekonomiskt möjligt att restaurera på det här sättet. Men sluthuggningen görs alltid för hand.
Vid sidan om CNC-maskinen ligger en rad färdiga delar till kyrkan. Men denna dag gör Rasmus Hössung skivspelare i sten. Ett designföretag i Stockholm fick en idé och testkör nu några skivspelare i olika stensorter.
– Vi är ett rätt typiskt svenskt stenföretag, tio anställda och en omsättning på sju miljoner kronor. Vilket egentligen är lite lågt, säger Kai Marklin.
FAKTA
Svenska naturstenar
Granit:finns röd, grå och svart i olika skiktningar.
Kalksten och marmor: finns i massor av olika nyanser från vit till svart över röd. blå, grå och gråbrun.
Sandsten: finns i grå från Gotland och ljus terracottafärg från Orsa.
Skiffer : en svartskiftande sten från Offerdal i Jämtland.
Resultat för 2013 (2012 års siffror inom parentes)
Naturstenskompaniet
Omsättning: 138,5 miljoner kronor (133 miljoner kronor)
Resultat före skatt: minus 5,5 miljoner kronor (349 000 kronor)
Antalet anställda: 97 (101)
Vd: Rolf Lundmark
Emmaboda Granit
Omsättning: 131 miljoner kronor (125 miljoner kronor)
Resultat före skatt: 4,2 miljoner kronor (minus 8,2 miljoner kronor)
Antalet anställda: 95 (99)
Vd: Roger Sandström
Marmor & Granit
Omsättning: 7 miljoner kronor (6 miljoner kronor)
Resultat före skatt: minus 200 000 kronor (minus 700 00 kronor)
Antalet anställda: 10 (7)
Vd: Bengt Hössung
Gå till toppen