Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Varför är kvinnoloppen så populära?

Karin S Lindelöf, 38, genusforskare och etnolog vid Uppsala universitet, som forskat om tjejlopp som kulturellt fenomen.

Karin S LindelöfBild: Julia Benjaminson
– Jag tror att det beror på att många kvinnor är, och förväntas vara, intresserade av hälsa på olika sätt. Det har blivit ett slags medborgarplikt som vilar ganska tungt på kvinnor, som också ansvarar för att familjen ska äta hälsosamt. Hälsotrenden är extra riktad mot kvinnor när det gäller motion. När det gäller män är det mer elitmotion av olika slag.
Varför är tävlingsmomentet för kvinnor ofta så nedtonat?
– Det är inte så att man inte vill tävla, men många vill inte känna att man måste tävla. Och det är en sak som blir problematisk med tjejloppen. På ett sätt är de viktiga, bra och populära av många skäl, men många deltar trots att tjejloppen är inlindade i det där rosa fluffet snarare än tack vare. Det befäster också traditionella könsroller.
– Samtidigt fungerar de för många som instegslopp till de större mixade loppen.
Vad säger det om vår samtid att kvinnolopp är så populära?
– Framför allt att det blir fler kvinnor i de mixade loppen, och det vittnar om att det är mer möjligt för kvinnor att vara motionsidrottare och loppdeltagare.
– Tjejloppens framgångar har formats utifrån hur jämställdheten i samhället i övrigt ser ut. Att springa fem kilometer eller en mil behöver man inte träna så mycket för, det kan man klara med en hyfsad grundkondition. Men att satsa på de längre loppen har inte varit kulturellt möjligt för kvinnor, varken från deras egen horisont eller utifrån. Men det tror jag håller på att luckras upp.
Gå till toppen