Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bomber ett effektivt verktyg för gängen

Den undre världens makt bygger på skräck, lydnad, tystnad. I den miljön är sprängladdningar effektiva verktyg för att hålla sig kvar i toppen, skriver Joakim Palmkvist.

Den som sprängde sönder delar av rättscentrum med grannskap spelar hela den organiserade brottsligheten i händerna.
I alla fall på kort sikt.
Den undre världens makt bygger på skräck, lydnad, tystnad. I den miljön är sprängladdningar effektiva verktyg för att hålla sig kvar i toppen.
Bomber är den feges vapen. Du behöver inte själv vara där när det smäller, men får ändå effekt, samtidigt som bevis - dna, fingeravtryck och liknande - försvinner i smällen.
Det demonstrerar också förmåga - tillgång till både material och kunnande nog för att släcka liv.
Internt i gängvärlden kan du ta på dig händelsen och vinna respekt och rykte.
Det avskräcker också vittnen i både pågående och framtida rättsprocesser från att berätta vad de har sett och friar därmed brottslingar.
Detta är den troligaste direkta anledningen till sprängdådet natten till måndagen.
Även i rättskedjan är bomber effektiva terrorverktyg genom att enskilda tjänstemän - poliser, åklagare, nämndemän, juristdomare - påverkas i sin tjänsteutövning. Medvetet eller omedvetet kommer de att värdera information, vittnesmål, bevis eller anmälningar annorlunda än de annars skulle ha gjort.
Sammantaget påverkar detta allmänhetens respekt för den svenska rättvisan. Om det går att spränga ostraffat, gång på gång, hur ska då polisen kunna skydda alla oss andra mot de kriminellas härjningar?
I förlängningen kan det leda till att fler går till gängen i stället för polisen för att mot betalning få hjälp att driva in en skuld eller lösa en konflikt. Det händer redan regelbundet.
Då snurrar den onda cirkeln ett varv till och suger in ännu fler.
Med god vilja kan vi välja att se sprängdådet som en desperat åtgärd av en allt hårdare pressad gängvärld. Det finns sanning här - sedan polisoperation Alfred började i januari 2012 har fler gänginsatser än någonsin genomförts - kontroller, spaningsinsatser, rättegångar och fällande domar. Men också mängder av fall där kriminella blivit av med egendom, bilar, kontanter för att betala sina skulder till det allmänna.
Men Alfreds insatstid har löpt ut och ersatts av nya varianter, inriktade på andra delar av den undre världen.
Frågan är vilken uthållighet polisen har - hur brett den kan slå mot gängen med repressiva insatser, framför allt mot de unga som är på väg in i den kriminella karriären. Och om den repressionen kan kombineras med andra alternativ genom lokala insatser; kommunala eller regionala satsningar.
Annars vinner säkerligen den organiserade brottsligheten även på lång sikt.
Gå till toppen