Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ny magnetkamera lyft för forskningen

På onsdagen fick Sus i Lund en supermagnetkamera som är dubbelt så bra som de andra i Sverige.

Den nya supermagnetkameran lyfts på plats.Bild: Ingemar D Kristiansen
Det är efter lång tids planering som det äntligen ska ske. Klinikgatan är avspärrad och publiken begränsad till sjukhusanställda som passar på att fika och kika ut genom fönstren.
– Jag vaknade klockan fyra i morse, säger Titti Owman, som betraktar lyftet från en balkong på Blocket.
Hon är forskningssjuksköterska och en nervös sådan.
– Jag var orolig för att de skulle blåsa men det gör det inte, så jag börjar känna mig trygg. Det är fantastiskt att vi får hit kameran till Lund.
Titti Owman ingår i det högt specialiserade arbetslaget som ska arbeta med kameran.
Strax efter klockan tio lyfter magnetkameran från marken och den vita skyddsplasten tas bort.
Den stora stållådan kallas termosen av personalen, men innehållet är så högteknologiskt specialiserat som det kan bli i dag. Magnetkameran är aktivt skärmad och har fältstyrkan 7 tesla.
– Den komprimerar magnetfältet så att det stör omgivningen mindre, säger Peter Mylly, projektledare på Philips.
Magnetkameran sänks ner i ett specialbyggt rum där den vilar på en betongvagga som i sin tur ligger på gummi. Maskinen måste skiljas från bjälklaget så att vibrationer inte kan fortplanta sig.
Rummet har väggar med fyra centimeter tjock stålplåt samt koppar så att radiovågor inte ska störa bilderna som tas med magnetkameran.
– Vi jobbar med magnetfält och radiovågor och byggnaden måste vara isolerad, säger Titti Owman.
"7T" står det på dörren i kulverten. Här inne ser det ut som om kameran är på plats, men den hänger fortfarande någon centimeter upp i luften. Nu väntar slutgiltig placering med millimeterprecision.
Sedan följer en lång installationsprocess, för det här är lite mer komplicerat än att sätta i kontakten.
– Den står färdig i slutet av mars och då är det besiktning. Sedan ska personalen utbildas, säger Peter Mylly.
– Man kan inte stoppa in patienter från dag ett. Det får nog vänta till i april, säger Titti Owman.
Till en början blir det bara forskningspatienter, friska frivilliga. För patienter i sjukvården är det än så länge bara tillåtet att använda magnetkameror med 4 tesla.
Lund har fått den mest kraftfulla MR-kameran i landet och den ska alla sex universitetssjukhusen samsas om. Ett fyrtiotal forskarlag står redan på kö för att genomföra sina projekt.
Det är inte bara stillbilder som tas, magnetkameran kan följa processer också, till exempel vad som händer i hjärnan när en människa tänker på något.
Freddy Ståhlberg, professor i MR-fysik vid Lunds universitet, förklarar fördelarna med nya kameran.
– Det blir som att använda ett mikroskop på levande vävnad och skruva ratten för förstoring ett varv till. Den här kameran är bra till allt.
Freddy Ståhlberg har arbetat i många år med magnetkameror.
– Min gamle chef, Bertil Persson, byggde den första magnetkameran 1983. Den hade 0,07 tesla och det är hundra gånger svagare än den här, säger han.
Det går en historia bland personalen om ett svar som MR-pionjären professor Bertil Persson en gång gav på frågan om målet med ständigt bättre magnetkameror: Det var att få en bild av själen.

7T magnetkamera

Vikt: 40 ton.
Pris: 60-70 miljoner kronor.
Kapacitet: 7 tesla ger bilder med mycket hög upplösning, mer än dubbelt så kraftfull som de tidigare magnetkamerorna.
Detaljnivå: 100 mikrometer.
Vetenskaplig livstid: 5-10 år.
Antal: Det finns cirka 40 liknande magnetkameror runt om i världen, varav 10 i Europa.
Gå till toppen