Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

50 år av Forumgrafik på Galleri Estetica i Malmö

KONST
Då & Nu – Forumgrafik 50 år
Galleri Estetica, Malmö, t o m 21/12.

Kopparplåtar och sammetslent djup. Linjer som etsar sig in i blicken, medan färgerna stiger mot ytan. På Galleri Esteticas väggar trängs grafiska bilder av ett trettiotal konstnärer, alla del av en tradition i rörelse. Femtio år efter att Grafikskolan Forum startade, omges den av ett legendariskt skimmer.
Allt började hösten 1964, när utbildningen öppnade på Stora Nygatan i Malmö, efter inledande initiativ från den Skånska konstnärsklubben. Konstnärlig ledare var Bertil Lundberg, vars skicklighet, nytänkande och erfarenhet garanterade utbildningens kvalitet från start. Här utvecklades en grafik där hantverkskunnandet drevs till sin spets, i kombination med en fri och prövande konstnärlig hållning. Verksamheten upphörde i sin dåvarande form när Malmö konsthögskola bildades vid 1990-talets mitt.
Som institution intar Grafikskolan Forum en unik plats i den svenska konsthistorien, och många av dess tidigare elever tillhör landets framträdande konstnärer. Ett urval av dem finns här representerade med dels ett nytt verk, samt ett äldre ur den samling bilder av elever som Bertil och Lizzie Lundberg donerat till Malmö Konstmuseum.
Det är här det blir spännande. Mötena mellan då och nu är fulla av ekon och speglingar, i vissa fall brytningar och överraskande kast. Tillsammans utgör de en rik och mångfacetterad exposé över vad grafik kan innebära och åstadkomma, från medeltida tekniker till digitalt tryck. Ett fint exempel är Jukka Vänttinens bidrag. Trots tiden som förflutit mellan äldre och nytt verk dröjer han flera decennier senare vid en snarlik plats och ett snarlikt motiv. Ännu faller ljuset och skuggorna i trappuppgången, där rummet formats med förtätat mörker. Likväl finns skillnaden där, när han nu brukar 1600-talets mezzotint för att mjukt och hemlighetsfullt ladda svärtan.
Men här finns även utrymme för det otämjda och fabulerande, som i Helmtrud Nyströms bildvärld, rik på slösande färger och mystiska riter. Håkan Berg går en annan väg, mot abstrakta fält av mättade kulörer vars strikta avgränsningar vid en närmare blick subtilt löses upp.
Utställningens styrka är dess spretiga mångfald; mot ett mer experimentellt förhållningssätt, ställs en stram och raffinerade skönhet. Det vore intressant med en uppföljning, för att se hur en yngre generation förhåller sig till grafiken idag.
Gå till toppen