Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Hälsa & Motion

Bättre flås ska ge bättre kom-ihåg

Att motion kan förbättra vårt minne vet forskarna. Men exakt på vilket sätt, och hur man kan skräddarsy de mest effektiva träningsprogrammen, tar man reda på just nu i Lund.

Lennart Rydberg kämpar på till max på testcykeln. Han har en stor blå andningsmask över mun och näsa, en massa sladdar till EKG-mätare på bröstet och en blodtrycksmanschett runt armen.
– Mycket bra jobbat, berömmer fysioterapeut Åsa Tornberg som är ansvarig för Health Sciences Lab på Lunds universitet där testerna i studien görs, när Lennart Rydberg flåsande kliver av cykeln.
Sedan är det dags för nya blodprovstagningar. Före konditionstestet har han fått fylla i olika frågeformulär om hälsotillstånd och om hur fysiskt aktiv han är i vardagen, samt göra ett gångtest. Han kommer också att testas på minneskliniken.
Testpersonerna i studien är mellan 60 och 80 år med diagnosen lindrig kognitiv svikt, alltså problem med minnet. Före jul kommer de att lottas in i olika motionsgrupper – en som ska träna två gånger i veckan med låg till måttlig intensitet, en som ska träna lika ofta fast med hög intensitet, och en kontrollgrupp.
I tolv veckor ska deltagarna följa programmet innan nya tester i labbet väntar.
Det är fysioterapeuten Anita Wisén, som tillsammans med psykolog Susanna Vestberg är ansvarig för forskningsprojektet, som sätter ihop träningsprogrammen.
– Vi gör ett träningsupplägg som specifikt stimulerar konditionsdelen. Det kommer att vara en del styrka också, men det är en uthållighetsstyrka som inte syftar till muskeltillväxt utan som ska öka antalet mitokondrier i musklerna, säger Anita Wisén.
Mitokondrier är cellernas energistationer som förbränner både kolhydrater och fett. Och eftersom en stor del av våra folkhälsosjukdomar beror på förhöjda blodfetter, högt blodtryck och sämre förmåga att ta hand om blodsocker så vet forskarna att förbränningsträningen har effekt.
– Man vet att träning i sig släpper loss en mängd hormonliknande ämnen från skelettmuskulaturen som ger oss mer blodkärl i musklerna och gör musklerna bättre på syreupptagningsförmåga och ämnesomsättning. Men de substanserna tar sig också upp i hjärnan och kan påverka tillväxt och reparation av nervcellerna, och kärltillväxt. Det är bland annat det som vi är intresserade av att ta reda på mer om.
Det viktiga är att intensiteten i träningen blir individuellt anpassad efter respektive deltagares nivå.
– Det finns många studier där man satt stavar i händerna på folk och låtit dem promenera. Och en promenad för en dam eller herre med låg konditionsnivå kan ju vara väldigt intensiv träning och ge en hög puls. Men för någon annan som har bättre kondition är en promenad ingen utmaning över huvud taget. I de flesta studier som är gjorda har man alltså inte kontrollerat för vilken intensitet varje person tränar på. Det kommer vi att göra här, berättar Anita Wisén.
Många yngre söker ju också hjälp för minnesproblem. Kan även de bli hjälpta av träning?
– Ja, det är vår hypotes. Att vi ska kunna hitta en träningsmetod som vi kan lyfta fram som ett sätt att ta hand om minnesproblematik, oavsett ålder.
Med sig hem efter testet får Lennart Rydberg ett pulsband och en rörelsemätare att bära under en vecka för att mäta hur mycket han rör på sig i vardagen. Han ser fram emot att se om den kommande träningen kan påverka hans minnesproblem.
– Kan jag bara hålla minnet på den här nivån så är det bra.

Fysisk träning och minne

Efter tester på Health Sciences Lab och på minneskliniken ska 45 testdeltagare mellan 60 och 80 år med lättare minnesproblem delta i ett 12-veckors träningsprogram i samarbete med Friskis & Svettis i Lund. Det följs av nya tester.
Forskarnas mål är att personer med minnesproblem i framtiden ska kunna ordineras: Just den här träningen är skräddarsydd efter dina förutsättningar för att ge en bra effekt på minnet.
Gå till toppen