Malmö

Bättre språk får fler elever att stanna i skolan

Ett bra sätt att få eleverna att inte hoppa av gymnasiet, är att se till att de förstår vad som sägs i klassrummet. Nu sprider sig arbetet med språkutveckling på Malmös gymnasieskolor.

Myy Linné tar en paus i jobbet med att sätta puts på den murade väggen. Hon ska berätta hur läraren Michael Blæsild gör på sina lektioner.
– Han frågar: Förstår ni vad det ordet betyder? Och vi säger nej. Och då förklarar han en hel Bibel.
Hon tycker att han är envis i överkant, men i slutänden är det ändå bra.
– Man förstår alltid vad han pratar om.
I tre år har Michael Blæsild, yrkeslärare och förstalärare på Byggymnasiet i Malmö, arbetat språkinriktat. Det betyder att han lägger mycket krut på att förklara alla möjliga ord och begrepp för eleverna. Istället för att ge klassen en text att läsa, går han igenom texten med eleverna och förklarar varje ord som de inte förstår.
– Det är viktigt att inte förenkla. Man ska använda tung text, men ta kortare stycken, säger han.
Han gick själv yrkesprogram på 1970-talet, men tycker att kraven är mycket högre nu på vad eleverna ska kunna när de kommer ut i yrkeslivet. Samtidigt börjar många elever gymnasiet med väldigt svaga språkliga kunskaper.
En hel lektion gick åt till att reda ut skillnaden mellan orden "lång" och "hög".
– Som lärare kan man inte ta för givet att ord som vi tycker är självklara, är självklara för eleverna.
Det tar tid ibland att reda ut begrepp, och det stressade honom i starten. Kursplanens innehåll skulle ju hinnas med.
– I början tänkte jag att jag kommer aldrig att hinna det här. Men eleverna fick en så bra grund att de hann ikapp sen.
Eleverna hann inte bara ikapp kunskapsmässigt. Michael Blæsild upplevde också hur närvaron ökade.
– Eleverna känner sig trygga, för de kommer aldrig till en lektion som de inte förstår vad den handlar om.
Michael Blæsild har testat detta inom ett projekt som heter Preventing Dropout, ett samarbete mellan svenska och danska gymnasieskolor för att minska avhoppen från gymnasiet. Projektet är nyss avslutat, men fokuset på språk kommer att leva vidare.
Språkutvecklande arbetssätt sprider sig nu på Malmös alla kommunala gymnasieskolor. Förutom att förklara begrepp inom ett visst skolämne, kan det också handla om att eleverna får träna lässtrategier. Målet är att få upp elevernas resultat, och klara kraven i den nya läroplanen.
– Där trycker man väldigt tydligt på ämnesspråk. I varje ämne ska eleven kunna använda språkliga förmågor som att beskriva, förklara, analysera och problematisera, säger Eva Bringéus, lektor i svenska.
Hon arbetar med språkutveckling mot Malmös gymnasier och vuxenutbildningen. I veckan lägger hon fram förslag på hur man ska få alla lärare att jobba språkutvecklande. För alla elever, oavsett förutsättningar, kan vinna på att jobba med språket. Och lärarna måste visa hur språk och lärande hör ihop.
– Lärarna måste koppla kunskapen till elevernas vardagsförståelse - ge exempel, visa på sammanhang, låta elever samtala, skriva och även läsa texter gemensamt. Forskningen säger väldigt tydligt att det ger resultat när eleverna kan använda lässtrategier på egen hand. Det märker vi så smått på de skolor där vi redan jobbar med detta, säger Eva Bringéus.

Forskningscirklar och rörelse

Preventing Dropout är ett treårigt samarbete mellan åtta danska gymnasier och fyra i Malmö: Nya Malmö Latin, Malmö Borgarskola, Norra Sorgenfri gymnasium och Universitetsholmens gymnasium. De har prövat olika saker för att minska elevavhopp, till exempel:
Undervisning av hemmasittare, elever som inte vill eller förmår komma till skolan.
"Brain-breaks" - korta, fysiska övningar som avbryter lektionerna, för att öka koncentration och motivation.
Tidigare och mer studie- och yrkesvägledning, också i grupp så att eleverna förstår att de inte är ensamma med sina tvivel.
Forskningscirklar för lärare för att ta fram nya arbetssätt.
Gå till toppen