Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Brand i tältläger föregicks av hot

Han återupptog den nerlagda förundersökningen efter branden i EU-migranternas läger vid Dalaplan. Nu utreds händelsen som ett hatbrott.
– Vi ser annorlunda på det eftersom vi håller på med detta varje dag. Därför tog jag ärendet, säger Thomas Bull, ansvarig för Malmöpolisens hatbrottsgrupp.

Tisdagen den 11 november utbröt två bränder i EU-migranternas tältläger i närheten av Mobilia i Malmö. Trots att poliser på plats kunde konstatera att det handlade om två anlagda bränder som utbröt samtidigt, beslutade man att lägga ner förundersökning.
Det ändrade Thomas Bull på. Han återupptog förundersökningen. Men han har inget hopp om att hitta någon gärningsman.
– Vi har dock fått veta att det förekom hot mot de boende i lägret dagarna före branden. Personer sa att man vill få ut EU-migranterna ut landet annars skulle tälten brännas ner. Där är ett hatbrott. Hoten har kommit från andra utsatta grupper som hemlösa och missbrukare som också rör sig i det området. Om de sen har med branden att göra, det vet vi inte.
För några år sedan började Thomas Bull jobba med hatbrottfrågor och för nästan exakt två år sedan fick han en egen hatbrottsgrupp med två utredare.
– Det har varit mycket learning by doing och vi är på rätt väg. Även om vi inte får någon jätteboom i att vi får folk dömda så vet folk att vi finns och att vi synliggör problemen.
Han säger att mycket handlar om att lyssna, förstå och agera. Och att allt bygger på att skapa förtroende och att hatbrottsgruppens största utmaning är att komma åt mörkertalet.
– Vi har bra kontakt med judarna, muslimerna, romerna, afrosvenskarna och RFSL. Vi vet att hatbrottsproblemen finns men att man inte anmäler. Mycket beror på att man inte litar på polisen och att man inte tror att man blir tagen på allvar. Men om man inte anmäler så finns inte problemen.
När Thomas Bull pratar om hatbrott, så pratar han främst i termer om vardagsbrott: Förolämpningar, ofredanden, ringa misshandel och olaga hot. Brottsrubricering som oftast inte leder till några hårda straff.
– Det är sällan det handlar om några stora pjäser. Och de fall som sticker ut uppmärksammas oftast, som misshandeln på bron i Kroksbäck eller domen mot Dan Park. Men alla anmälningar är viktiga och när vår grupp tar hand om dem så ser vi en helhet som ingen annan ser.
Vad betyder det när man utreder något som ett hatbrott?
– Hatbrott är inget eget brott, det finns ju inte om man letar i brottsbalken. Hatbrott bygger på själva motivet och det kan vara allt från skadegörelse till mord. Om en person kränker en annan person eller grupp på grund hudfärg, etnicitet, tro eller sexuellt läggning. Då har du ett hatbrott, sen kan det vara vilken brottsrubricering som helst. Hatbrott bygger på de mänskliga rättigheterna.

Thomas Bull

Gör: Ansvarig för polisens hatbrottsgrupp.
Bakgrund: Varit polis i snart 24 år. Har tidigare jobbat bland annat som förhandlare och med familjevåld.
Varje dag i december presenterar Sydsvenskan personer med anknytning till nyhetshändelser under året, eller som har betytt något särskilt för Malmö 2014. Vem tycker du att vi ska lyfta fram? Mejla malmo@sydsvenskan.se
Gå till toppen