Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Hälsa & Motion

Silver- och guldpartiklar kan skada nerver

Det kontroversiella medlet kolloidalt silver kan skada hjärnan hos människor. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarna avråder allmänheten från konsumtion.

Beläggningen inuti vissa tvättmaskiner kan frigöra silvernanopartiklar.Bild: Henrik Montgomery / TT
Tusentals svenskar konsumerar produkter baserade på kolloidalt silver, bestående av nanopartiklar och joner. Det har HD:s tidigare granskning visat.
Och det är detta silver som Lunds universitet forskat kring.
I den första provrörsstudien tog forskarna humana stamceller från delar av framhjärnan hos ett aborterat foster. Stamcellernas uppgift är att bilda främre delen av hjärnan genom att producera nervceller och stödjeceller. Men tillväxttakten av dessa försämrades markant när kolloidalt silver (nanopartiklar och joner) respektive silverjoner applicerades på stamcellerna. Samtidigt trasades de tillväxande cellerna sönder.
– Det är onekligen alarmerande, säger Fredrik Johansson, adjunkt vid biologiska institutionen som gjort forskningen tillsammans med avdelningen för oftalmologi.
I den andra provrörsstudien testades nanopartiklar och joners effekt på en näthinna från en vuxen mus. Resultatet: nervceller i näthinnan – tappar och stavar – dödades i stor omfattning.
Vad säger då detta om eventuell påverkan i människokroppen, ifall man dricker, injicerar eller på annat sätt tillgodogör sig silvret?
De exakta effekterna går det bara att spekulera i eftersom det ännu inte gjorts kliniska studier på möss och människor, konstaterar Fredrik Johansson. Men han anser att testresultaten är skäl nog för att sluta konsumera silvret.
– Eftersom vi har sett så pass allvarliga effekter och vid relativt låga, realistiska doser. Även om det är i provrör finns det ingen anledning att ta den risken, jag tycker det är helt vansinnigt att ta silvret.
Så här beskriver han riskerna: väl i kroppen sprids nanopartiklar och joner via blodet. Tar de sig till centrala nervsystemet kan tillväxten av celler försämras på det sätt som studierna visar.
– På fosterstadiet har man en rejäl extra kapacitet, så det är inte säkert att det blir för få celler, vilket skulle kunna påverka fostrets kognitiva förmåga. Men risken finns, det är i vart fall ett sämre utgångsläge.
Fredrik Johanssons avrådan gäller här främst gravida. Däremot, säger han, löper alla som konsumerar silvret risk för skador på ögats näthinna – i värsta fall synnedsättning eftersom cellerna i fråga har till uppgift att ta emot ljus.
Samtidigt finns det en stor grupp förespråkare av kolloidalt silver. Dessa hävdar dels att silvret är ofarligt för kroppen. Dels att det med sin bakteriedödande effekt är effektivt mot, och i många fall botar, svåra sjukdomar som cancer och ebola. Fredrik Johansson ansluter sig till den samlade medicinska expertis som tidigare i HD:s granskning dömt ut detta:
– Det är oansvarigt att hävda det, när det inte finns några godtagbara medicinska studier som pekar i den riktningen. Och det är tydligt att våra mänskliga celler påverkas negativt av silvernanopartiklar och silverjoner. Tidigare forskning visar dessutom att silvret dödar mag- och tarmbakterier som kroppen är beroende av.
Nanopartiklarna som användes i studien var till storleken 20 respektive 80 nanometer i diameter.
Kan man argumentera emot era resultat genom att peka på medel med större nanopartiklar, som inte lika lätt tar sig fram i kroppen?
– Nej, eftersom de negativa effekterna var lika stora när vi testade enbart med joner, svarar Fredrik Johansson.
Studierna publicerades i den vetenskapliga tidskriften PlosOne i mars 2013 och augusti 2014. Lunds universitet gick på måndagen ut med ett pressmeddelande där det samlade resultatet presenterades. Studierna visar att även nanopartiklar och joner av guld har samma negativa effekter, dock beroende på partiklarnas storlek. Även Livsmedelsverket pekar på hälsorisker med kolloidalt silver.

Silvernanopartiklar

Ordet nano kommer från grekiskans "dvärg" och är prefix i ordet nanometer (nm), ett längdmått motsvarande en miljondels millimeter.
Nanopartiklar mäter enligt en definition mellan 0,1 och 50 nm, enligt en annan 0,1–100 nm.
Silvernanopartiklar, eller nanosilver, används som antibakteriell beläggning i exempelvis sportkläder, skor, tandborstar, plastflaskor, dammsugarfilter, madrasser, skärbrädor, tvättmaskiner och kylskåp.
Experter varnar dock för att användningen av nanosilver medför miljömässiga och medicinska risker och risk för ökad antibiotikaresistens.
Källor: SLU, Ny Teknik m fl (TT)
Läs alla artiklar om: Cancerbluffen med silver
Gå till toppen