Kultur & Nöjen

Tidskriftsdöd oroar efter budgeten

Sänkt stöd skulle bli dödsstöten för många kulturtidskrifter, varnar kritikerna. Oron på Bild & Bubbla i Malmö handlar inte bara om serietidskriftens framtid utan om mångfalden i hela branschen.

Alliansens föerslag om sänkt stöd till kulturtidskrifter oroar Bild & Bubblas chefredaktör Jamil Mani.Bild: Albin Brönmark
De senaste dagarna har såväl sittande kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) som tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) kritiserat Alliansens förslag om sänkning av tidskriftsstödet.

"Under åtta år arbetade jag för höjda anslag till kulturen och en modernare kulturpolitik. Därför är det nu så sorgligt att Alliansen inte tar vara på de framsteg vi gjorde utan föreslår neddragning av stödet till kulturtidskrifter", skriver Lena Adelsohn Liljeroth på sin Facebooksida.

Linda Fagerström, konstvetare vid Lunds universitet, har som ordförande i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter läst uppemot hundra tidskrifter.

– Det är absolut inte en marginell företeelse, som man försöker få det att låta som, utan oerhört viktiga arenor för kultursamtal, samhällsjournalistik och också avslöjande reportage. De första avslöjandena om Reva var i Re:public. Ett äldre exempel är IB-affären. Det här förslaget innebär en stor förlust. Det dödar de här tidskrifterna, säger Linda Fagerström.

Tidskrifterna täcker så skilda fält som opera, serier, konsthantverk och samhällsteori. Gemensamt är att de ofta har svårt att gå runt på egen hand, många saknar annonsörer och bygger till stora delar på ideellt engagemang. Linda Fagerström tror inte att tidskrifterna har möjlighet att satsa digitalt för att nå fler läsare till mindre kostnad, som utskottet framhållit.

– Det lyckas inte ens New York Times med. Det här handlar inte om klickmonster utan om mindre kulturtidskrifter. De står för en bredd och djup i samhällsdebatten, säger hon.

På Bild & Bubblas redaktion på Seriefrämjandet i Malmö togs nyheten om sänkt stöd emot med bestörtning. Tidskriften som skrivit om serier som konstform sedan 1968 har fått strax över 300 000 kronor om året i stöd.

– Vi är alla oroliga, ett sådant ekonomiskt slag kommer att bli förödande, säger chefredaktören Jamil Mani.
Han säger att kulturtidskrifter inte är något som läses av en liten klick människor, utan tvärt om bidrar till mångfald.

– Våra läsare är mellan 15 och 85 år och läser en kulturtidskrift om serier. Det är ingen homogen grupp.

En annan tidskrift med bas i Malmö är samhällsteoretiska Fronesis. Magnus Wennerhag, som startade tidskriften 1998, är orolig för framtiden.

– Om det finns någon slags ambition från kulturpolitiken att låta fler röster komma till tals är detta väldigt effektiva pengar. Under året har 91 tidskrifter gett ut 319 nummer för de här pengarna. Det är 25 000 sidor. Jag skulle säga att det är mer effektivt än presstödet, säger Magnus Wennerhag.

Flera kulturpersonligheter och organisationer har de senaste dagarna uttryckt skarp kritik mot förslaget. Sveriges kulturtidskrifter har startat ett upprop på nätet som skrivits under av drygt 9 000 personer.

Ordföranden i Riksdagens kulturutskott, Per Bill (M), har i en intervju sagt att han är beredd att ompröva förslaget, men att det bygger på att Kulturrådet hittar andra sätt att genomföra besparingen.

– Om myndigheten hittar ett annat sätt att finansiera kulturtidskrifterna så är jag den första som ska lyssna på det, säger han till Sveriges Radio.
Sydsvenskan har sökt Per Bill under hela måndagen, utan att lyckas.
Gå till toppen