Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Lågutbildades barn går sämre utbildningar

Ju lägre utbildning föräldrarna har, desto mindre chans att barnen börjar på högskolan.
Dessutom går de lågutbildades barn oftare på utbildningarna med flest brister.

En nybliven studerande på läkarprogrammet förra hösten, hade med 85 procents säkerhet föräldrar som själva hade läst på högskola eller universitet. På förskollärarprogrammet hade däremot bara 40 procent av studenterna högutbildade föräldrar.
Lärosätena har visserligen i uppdrag att försöka bredda rekryteringen och få in fler studerande från lågutbildade hem. Men snedrekryteringen till högre utbildning har inte ändrats på många år.
Vid 25 års ålder hade 44 procent i årskullen födda 1988 påbörjat högskolestudier, ungefär samma nivå som tidigare kullar födda på 1980-talet. Av dem med förgymnasialt utbildade föräldrar var andelen 22 procent. För dem med forskarutbildade föräldrar var andelen 84 procent.
Barn till lågutbildade slutför också sina utbildningar i lägre omfattning.
Skillnaden är stor både mellan lärosäten och utbildningar. Förutom läkare har många blivande psykologer, arkitekter och jurister högutbildade föräldrar, medan motsatt gäller för blivande yrkeslärare, tandhygienister och röntgensjuksköterskor.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har de senaste åren bedömt studenternas examensarbeten på högre utbildningar i Sverige. Varje utbildning har utifrån det fått omdömet "bristande", "hög" eller "mycket hög" kvalitet. Sedan har myndigheten samkört den bedömda kvaliteten med vilka studenter som går på utbildningarna.
Det visar sig då att män i högre grad än kvinnor går på utbildningar som fått omdömet Mycket hög kvalitet. Barn till lågutbildade och studenter med utländsk bakgrund går i högre grad på utbildningar som har fått omdömet "bristande kvalitet".
Det får UKÄ att ställa frågan om det går att premiera snabb genomströmning av studenter och hög kvalitet på examensarbeten, samtidigt som man kräver en ökad bredd på rekryteringen av studenter? Det är två delvis motstridiga mål, menar myndigheten.
Men Stefan Bengtsson, rektor på Malmö Högskola, tror att det går. Att göra högre utbildning tillgänglig på lika villkor för alla är inte bara en demokratifråga, utan en förutsättning för att ett lärosäte ska kunna hålla hög kvalitet. Begåvningar finns ju i alla slags familjer.
– Om hela befolkningen har god tillgång till högre utbildning, så får lärosätena tillgång till fler begåvningar, säger han.
Inte bara utbildningsbakgrund spelar roll. Oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, är det en mycket större andel kvinnor än män som söker till högre utbildning.
Studerande med utländsk bakgrund skiljer sig något från dem med svensk bakgrund. Barn till lågutbildade invandrare är betydligt mer benägna att läsa på högskolan än barn till lågutbildade svenskar, medan barn till högutbildade invandrare går på högskolan i lägre grad än barn till högutbildade svenskar.

Stor skillnad mellan lärosäten

Här är lärosätena med högst respektive lägst andel studenter från högutbildade hem, 2013. Skånes lärosäten i mitten.
Handelshögskolan i Stockholm 72,5
Kungliga musikhögskolan 61,4
---
Lund 49,9 procent
Malmö Högskola 34,6
Högskolan i Kristianstad 33,7
---
Högskolan i Halmstad 30,8
Högskolan i Borås 30,5
Högskolan i Väst 30,4
Gå till toppen