Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Maktspel på hög nivå vid växande universitet

Lunds universitet växte rekordmycket under förre rektorn Per Erikssons ledning. Samtidigt kritiseras han för att ha stärkt sin egen makt på dekanernas bekostnad.

Det börjar riktigt darrigt den där februaridagen för sex år sedan. När Per Eriksson, den 153:e rektorn i ordningen, ska installeras är den ovärderliga rektorskedjan skänkt av Oscar II plötsligt försvunnen. ”Det var riktigt nervöst ett tag”, säger han till Sydsvenskan efteråt.
2009. Per Eriksson installeras som rektor för Lunds universitet. Avgående rektorn Göran Bexell trär rektorskedjan över Erikssons nacke.Bild: JENNY LEYMAN
Men allt avlöper som planerat. Rektorn Göran Bexell utför sin sista plikt: Han trär rektorskedjan över Erikssons nacke och ger honom en kram. Rektorsbytet är genomfört. Tidigare generaldirektören för Vinnova, före detta rektorn för Blekinge tekniska högskola, doktorn i signalbehandling och frikyrkomedlemmen Per Eriksson har nu ansvaret för – i omsättning räknat – Sverige största lärosäte: Lunds universitet.
Per Eriksson tar över ett universitet riggat för expansion. Allan Larsson, universitetets styrelseordförande, har lett ett framgångsrikt arbete för att få satsningar som Max IV och ESS till Lund.
2009 blir också året då det beslutas att Lund är bästa platsen för de två anläggningarna. För Per Eriksson kommer detta att prägla hela hans rektorstid. Satsningarna betyder både möjligheter och risker. Lunds universitet kan bli ett av Europas viktigaste forskningscentrum, men forskningsanläggningarna kan också gräva djupa hål i universitetets ekonomi och tränga ut annan forskning. I slutet av hans mandatperiod står det också klart: några extra pengar till fakulteterna finns inte, de är intecknade av Max IV och ESS.
Men ESS är inte det enda ess Per Eriksson har i rockärmen. Lunds universitet har 2006 och 2008 fått ordentligt med klirr i kassan genom Vetenskapsrådets och Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) satsningar på så kallade Linnécentra. Två generösa forskningspropositioner, 2008 och 2012, ger dessutom fem respektive fyra miljarder till svensk forskning. Lund kommer väl ut i tilldelningen. Och medan flera andra europeiska länder tvingas skära ner på sina forskningssatsningar när finanskrisen slår till, står sig de svenska utfästelserna till forskarsamhället.
Men kanske allra viktigast för Lunds universitets expansion är regeringens beslut att 2009, precis när Per Eriksson tillträtt, satsa på strategiska forskningsområden.
Som generaldirektör för Vinnova var han med och utarbetade formerna för stödet. Som nytillträdd rektor fortsatte arbetet att få hem pengarna. Av 43 forskningsområden kom Lunds universitet att stå som huvudman för nio. 715 miljoner flöt in till världsledande forskning. (Se faktaruta i slutet på denna text).
– Egentligen har de sista 15 åren varit väldigt gynnsamma forskningsmässigt för Lunds universitet. Alla hade räknat med att Karolinska institutet (KI) och Uppsala Universitet skulle ta merparten, men i första omgången gick två Linnécentra till KI, ett till Uppsala och åtta till Lund. Det var oerhört, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Ekonomihögskolan.
Orsaken bakom framgångarna, säger han, är förutom framgångsrika enskilda forskare och forskargrupper, att dåtidens ledarskap inom universitetet understödde bildandet av forskarkonstellationer underifrån.
2013. Per Eriksson i byggbarackerna vid Max IV i sällskap med Stig Gustafsson, ordförande i Finlands motsvarighet till IVA, och Henrik Ernroth, ordförande i Pöyry.Bild: INGEMAR D KRISTIANSEN
2014. Idag jobbar cirka 1100 personer på Medicon Village, i drygt 100 organisationer. Ett av företagen där är Avidicare med vd:n Peter Ekolind.Bild: JENNY LEYMAN
 
Per Eriksson står för ett helt nytt ledarskap. Den tidigare, betydligt mer lågmälde Göran Bexell, som kommit från de egna leden, har ersatts av en generaldirektör med siktet inställt på tillväxt. Eller som Eskil Fagerström, dåvarande universitetsreporter på Sydsvenskan, beskrev det i en analys: ”Han är utåtriktad, medial, gör utspel. Han är och vill bli sedd som en doer. En som inte harvar runt i formalia, utan får saker att hända. Kort sagt: en verkställande direktör för Universitetet AB.”
– Han kommer med Vinnovaperspektivet. Om målet är att få universitetet att växa gör han i mångt och mycket rätt, säger Tim Ekberg, planeringschef som jobbat nära Per Eriksson.
Ett exempel på att han är en ”doer” är satsningen på Medicon Village, en life science anläggning med fokus på cancerforskning. När Astra Zeneca tvingas slå igen i Lund står plötsligt 80 000 kvadratmeter tomma. Mats Paulsson, en av grundarna av fastighetsbolaget Peab, ser en möjlighet till framtida byggnation och anslår 100 miljoner till en ny stiftelse som lägger grunden för Medicon Village AB, en miljö för forskning, innovation och företagande inom life science. Men banken kräver garantier. Per Eriksson skriver då på ett treårigt hyreskontrakt för att lånet som Medicon Village AB behöver för att ta över lokalerna ska beviljas.
Beslutet fattas med kort varsel, innan visionen om ett nytt cancercentrum är förankrad ute på fakulteterna, innan behovet av nya lokaler har inventerats och mot dekanernas vilja.
”Vi hade redan stora åtaganden i ESS och Max IV. Vi tyckte detta var ett för mycket, men ledningen valde att ta den här chansen”, sade Ann-Katrin Bäcklund, dekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten, till Sydsvenskan som granskade turerna.
Etableringen väcker mycket kritik internt på medicinska fakulteten. Lokalerna behöver justeras mer än man trott, rektor anslår stora summor för att subventionera hyror, stötta lokalanpassningen och olika forskargruppers flytt.
En av dem som är drivande bakom beslutet att satsa på Medicon Village är Carl Borrebaeck: vicerektor med särskilt ansvar för innovationer. Han ansvarar för cancercentret Create Health på Biomedicinskt center som ska flytta dit. Dessutom ska bolaget Immunovia AB, inriktat på diagnostisering av bukspottkörtelcancer, som han grundade 2007 och där han är styrelseordförande, bli hyresgäster. Det hindrar inte att han tar plats i Medicon Village AB:s styrelse.
De dubbla stolarna väcker intern kritik, eftersom den styrelse han ingår i beslutar hur vinsterna från Medicon Village ska fördelas till forskarna som sitter där. Men Per Eriksson försvarar sin vice rektor och önskar att det fanns fler som han.
”Problemet är att vi inte har hundra till”, säger Per Eriksson till Sydsvenskan.
Rektorsuppvaktning vid Lunds Universitet den 1 maj 2014. Rektor Per Eriksson och kårordförande Clara Lundblad.Bild: Sandra Henningsson
Per Eriksson lyfter gärna fram universitetets snabba utveckling. När de sex åren vid makten närmar sig sitt slut konstaterar han i ett brev till personalen att antalet anställda har ökat med 1700 personer, verksamhetsnivån med två miljarder kronor. Nu jobbar 7 500 personer på Universitetet. Verksamheten omsätter cirka 7,5 miljarder kronor. Det är rekord.
Forskningen står för den avgjort största ökningen. Max IV och ESS har satt ljuset på Lund. Som aldrig förr har externa finansiärer velat stötta forskning vid fakulteterna. Men allt oftare kräver de att universitetet ställer upp och medfinansierar. Hela systemet lider av växtvärk. Forskare söker febrilt nya vägar för att få hem de åtråvärda forskningsanslagen. När fakulteter och institutioner säger nej till medfinansiering går man till rektor.
– Det har snarast varit legio, forskningsverksamheten hotar med att de inte klarar medfinansieringen, får man inte som man vill går man till rektor, säger Olov Sterner, dekan vid naturvetenskapliga fakulteten som menar att det lagt grunden för en ny kultur vid Universitetet.
– Alla forskare vill ha mer pengar, men vi har redan ett system som gör att pengar fördelas enligt vissa kriterier och det måste man förhålla sig till. I linjen kan vi inte sätta oss över det. Vi på dekannivå har inga pengar som vi kan satsa på enskilda forskningsprojekt. Vi tar inte undan pengar och har dem i en särskild burk, som rektor gör.
Ute på fakulteterna är irritationen stor. Det handlar om principer: Att allt större makt har förflyttats från fakulteterna till rektor och ledningen runt honom. Att runda linjen (den traditionella beslutsgången mellan rektor, fakultet och institution) och frångå vetenskapliga prioriteter är en dödssynd vid Lunds universitet.
– Konsekvensen blir att det är rektor som bestämmer vad som är viktigt att satsa på. Medan vi på fakulteterna tror att vi är duktigare på att avgöra den saken. Det är kanske mycket som vi skulle ha satsat likadant, men då skulle beslutet komma från verksamheten, och det är viktigt, säger Olov Sterner.
Underminerar det även dekanernas ställning?
– Ja så är det ju, vi har ingen funktion helt enkelt. Man lär sig att man inte behöver lyssna på vad vi säger. Det är inte bra, de flesta medarbetare vill ju följa linjen och göra som linjen bestämmer, det är inte bra för dem när de ser att det går att runda, då upplever de en orättvisa i systemet, de tycker att de blir sämre behandlade, säger Olov Sterner.
Sven Strömqvist, vice rektor och ordförande i forskningsnämnden, bekräftar delvis bilden:
– Hade inte kraven på medfinansiering varit så tuffa hade vårt system inte blivit så stressat. Nu vänder sig forskargrupper till alla instanser de kan för att få stöd.
Per Eriksson får allt mer pengar att förfoga över. Det är en kursändring för Universitetet. 2003 var rektorspotten blygsamma tre miljoner kronor. 2013 har Per Eriksson 55 miljoner att disponera, i april 2013 tillför Universitetsstyrelsen ytterligare 34 miljoner - en tillfällig lösning för att täcka upp för alla åtaganden. Nu har Per Eriksson 89 miljoner att disponera. Pengarna går till en lång rad satsningar på forskningsprojekt, forskningsinfrastruktur, konferenser, till samverkansprojekt på universitetets olika fakulteter.
Det finns inte ett system för hur besluten om satsningarna fattas. Forskningsnämnden blandas in ibland, men inte alltid. Studenterna är representerade, men har inte rätt att stoppa beslut. Projekten gås igenom på rektorssammanträden där vicerektorer, kårrepresentanter, chefsjurister och förvaltningschef, med flera, deltar. En del frågor tas upp i rektors ledningsråd där dekanerna sitter med. Men trots det upplevs en otydlighet.
– Det har inte varit så transparent, säger Olov Sterner.
Hanteringen väcker frågor i organisationen. Vem får pengar? Och på vilka grunder?
En källa som har insyn i processerna säger att beslut ofta fattas ad hoc utifrån vilka rektor Per Eriksson träffar på. Att en tydlig målbild saknas och att personer i hans närhet gynnas av besluten.
Olov Sterner, som tidigare kritiserat rektors satsningar, och som sitter med i rektors ledningsråd där satsningar redovisas, vill helst inte kommentera de uppgifterna.
– Jag har bestämt mig för att sluta gnälla, jag får det bara i nacken. I personalenkäten för några år sedan sade en majoritet att de inte vågar säga vad de tycker på Lunds universitet för de är rädda för repressalier. Det förvånade mig då, men jag har lärt mig att det är en sådan kultur vi har.
Till och med som dekan?
– Till och med som dekan.
Men det finns de som välkomnar att rektor har mer pengar. För att universitets ska hålla ihop och utvecklas krävs att den centrala makten inom universitetet får mer ekonomiska muskler, anser Lennart Nilsson, ordförande i Crafoordska stiftelsen, en av Universitetets välgörare, som ingick i universitetsstyrelsen 1995-2004. Till universitetstidningen LUM säger han att ”money talks”.
– Stora gamla universitet som Lunds är starkt decentraliserade. Fakulteterna har mycket makt och ser främst till sina egna intressen, hävdar han.
Men att styrningen kunde vara bättre bekräftas när styrelsen med bara två månader kvar av rektorsperioden sätter ner foten. Då har rektors strategiska medel flutit ut åt alla håll. Utöver de 55 miljonerna i 2014 års budget vill Per Eriksson få ytterligare 40. Resurser för kommande år är intecknade. Styrelsen föreslås säga ja till en underbalansering. Det gör de, men ger Per Eriksson i uppgift att gå hem och banta den del som inte redan är intecknad.
– Merparten handlar om gamla åtaganden och så har Per lagt på nya hela tiden, det blir som en snöbollseffekt, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Sven Strömqvist, ordförande i forskningsnämnden, håller med om att det behövs tydligare styrning:
– Hur mycket pengar rektor ska ha till sitt förfogande, vad de ska läggas på och hur den processen ska se ut – jag ser hela situationen som ett symptom på att vi behöver en starkare central funktion som kompletterar vad institutioner och fakulteter själva kan göra. Man behöver tydligare funktioner för att sköta detta, säger han.
Det är först i oktober 2014, med bara några månader kvar av Per Erikssons tid vid makten, som äskandet av pengar från högre ort regleras i ett nytt beslut: ”Endast om särskilda skäl föreligger kan universitetsgemensamma medel för samfinansiering sökas hos rektor av berörda fakulteter eller motsvarande.”
Planeringschefen Tim Ekberg som är den som ska ha kontroll på besluten är bekymrad.
– Det borde ha varit tydligare vad som ska prioriteras och prioriteras bort. Saker har bara rullat på och det har varit svårt att se helheten, säger han.
Vid årsskiftet tar den nye rektorn Torbjörn von Schantz vid som ny rektor. Han tar över ett universitet som vuxit lavinartat. En av utmaningarna blir att hålla ihop det åttahövdade lärosätet. Styrelsen har redan på förhand sagt ja till att han får spräcka sin rektorsbudget – annars har han inga pengar att röra sig med. Att han kommer till tomma lador kommenterar han så här i en intervju i Sydsvenskan:
– Vi får se hur tomma de är. Det finns en oro inom organisationen för vad ESS, Max IV och andra åtaganden kostar. Jag vill gå igenom post för post med dekaner och planeringschef och se hur länge åtagandena löper och när man skulle kunna avveckla dem, för att satsa på annat.

Strategiska forskningsområden

Lunds universitet är verksamt i 12 av 43 forskningsområden som regeringen satsat drygt 5,2 miljarder kronor på under åren 2009-2014:
Epidemiologi via EpiHealth
Diabetes via Exodiab
Neurovetenskap via MultiPark
Stamceller via Stem Therapy
Cancer via BioCARE
Nanovetenskap via Nanometer Structure Consortium
Klimatforskning och ekosystem via de två områdena BECC och MERGE
Mellanösternstudier via Middle East in the Contemporary World (MECW)
IT-kommunikation via ELLIIT
Hållbarhetsforskning via Sustainable Production Initiative
E-vetenskaper via eSSENCE
Läs alla artiklar om: Universitetsliv
Gå till toppen