Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

En kvarts miljard träd föll under stormnatten

Kvällen den 8 och natten mot den 9 januari 2005 upplevde södra Sverige sin största naturkatastrof i modern tid. Tio år senare har de återplanterade skogarna börjat växa upp, timret är bortfraktat och det mesta återuppbyggt. Så här var det.

1. Stormen

Ett litet lågtryck nordväst om Irland. Sedan ett drastiskt möte mellan iskall luft från Grönland och mild, fuktig luft utanför Storbritannien.
Så började stormen Gudrun den 7 januari. Dygnet efter hade den vuxit till sig våldsamt innan den nådde den svenska västkusten på eftermiddagen lördag den 8. Under kvällen och natten drog den som kraftigast över norra Skåne och Småland men även över Väst- och Mellansverige.
Det blåste så hårt att många av SMHI:s mätstationer gick sönder. På Hanö uppmättes 33 meter per sekund i medelvind och orkanstyrkan 42 i byarna.
På söndagsmorgonen var det över. Kusligt lugnt och tyst. Och förödelsen var total.

2. Skogen

Det föll ungefär 250 miljoner träd, 75 miljoner kubikmeter, på omkring 270 000 hektar mark. Det plockepinn som framför allt de småländska skogarna bestod av efter stormen sysselsatte direkt tiotusentals människor. Skogsbolaget Södra hade till exempel 4 000 inhyrda skogsarbetare, att jämföra med de 3 700 anställda.
Det tog åtskilliga år efter stormen innan allt var omhändertaget. Det mastodontiska virkesupplag som blev mest känt, i Byholma mellan Ljungby och Halmstad, blev inte tömt på sina sista av fem miljoner stockar förrän sju år senare.
I dag är i stort sett all mark återplanterad. Men mest med gran. Efter stormen kritiserades skogsägarna för att de dominerande granskogarna gjorde att stormen tog hårdare. Uppblandning med lövträd gör skog stryktåligare. Men 87 procent nyskog är trots det gran.

3. Infrastrukturen

730 000 hushåll fick strömavbrott. 30 000 kilometer elledningar förstördes. Inom ett dygn hade 350 000 fått tillbaka strömmen. Men över 100 000 hushåll fick vänta i över en vecka, somliga åtskilliga veckor.
Det strömlösa kaoset drabbade alla. Över 5 000 röjare och ledningsreparatörer arbetade för att återställa el- och telenät. De första dagarna var stora delar av de värst drabbade områdena utan vare sig fast eller mobil telefoni.
Elbolagen lärde läxan att luftledningar i skogstrakter inte är så smart. Bara Eon har grävt ner 17 000 kilometer ledning sedan Gudrun.
Också vägar och järnvägar sargades svårt. Den första veckan efter stormen ställdes 4 300 tågavgångar in.

4. Människorna

Bland de många hundratusentals drabbade fanns många hushåll som isolerades fullkomligt. Av dem var en hel del ensamma, äldre eller sjuka, somliga i behov av hemtjänst eller medicinskt stöd som inte nådde fram på igenbrötade småvägar.
Hjälpen kom med 3 000 personer från militär och hemvärn, lika många från LRF:s samverkansgrupper och ytterligare 700 frivilligorganiserade i hjälpstyrkorna. Flera hundra terränggående och andra militära fordon användes.
Dessutom stöttade alla varandra. Forskaren Lena Olaison på dåvarande Växjö universitet har skrivit en doktorsavhandling som bland annat tar upp det mänskliga entreprenörskap som uppstod efter Gudrun. Alla hjälpte alla med det de kunde utan att vänta på yttre stöd.

5. Följderna

Ännu ett år efter Gudrun kände var tredje drabbad skogsägare fortfarande nedstämdhet, sorg och hade en känsla av sämre livskvalitet. Var femte jämförde känslan av förlusten av skog med närståendes dödsfall, skilsmässa, allvarlig sjukdom eller till och med krig.
Bara var fjärde såg positivt på framtiden, visade en psykosocial undersökning som Skogsstyrelsen beställde av Sahlgrenska akademisjukhuset.
En enkät bland skogsägare visade att uppskattningsvis 12 000 skogsgårdar fick mycket stora skogsskador med förlust av mer än sex normala årsavverkningar. 20 000 gårdar fick två–sex årsavverkningar fällda i stormen.
Nio personer omkom i stormen. Elva omkom under röjningsarbeten.
Totalt beräknas skadorna av Gudrun ha kostat omkring 20 miljarder kronor.

Om krisen kommer

Även hushållen bär ett beredskapsansvar inför vad oväder, översvämningar och andra oväntade och till och med osannolika händelser kan åstadkomma.
Ett bra sätt är att förbereda sig med en särskild krislåda, fylla bilen med "smarta" tillbehör och underlätta för omgivningen att få kontakt med anhöriga om något händer.
Krislådan: Bör innehålla första hjälpen-låda, ficklampa, batterier, ljus, spritkök, tändstickor, vattendunk, radio, konservburkar och lite kontanter.
Bilen: Bör vara utrustad med bogserlina, ficklampa med batterier, filt, förstahjälpen-kit, vattenflaskor, näring (exempelvis energikakor), snöspade, såg eller yxa.
Mobilen: Skapa ett ICE (In Case of Emergency) i mobiltelefonen med kontaktuppgifter till anhöriga, antingen på kontaktlistan eller i skärmsläckaren om du har kodad kontaktlista.
Källa: Hesafredrik.nu TT

Stormar vi minns

Oktoberstormen 1967: Sydsverige, i synnerhet Skåne. Fyra personer döda.

Septemberorkanen 1969: Sydsverige. Tio döda.

Allhelgonaorkanen, november 1969: Östra och mellersta Sverige. Sex döda.

Ölandsstormen eller Emmastormen, juli 1985: Öland och södra Östersjön. Två döda.

"Århundradets storm", december 1999: Sydsverige, södra Gotland.

Avestastormen, juli 1993: Södra Dalarna. En död.

Estoniakatastrofen, september 1994: Förlisning under storm över norra Östersjön. Minst 852 döda.

Novemberstormen 1995: Norra Götaland.

Orkanen Anatol, december 1999: Skåne. En död.

Januaristormen Gudrun 2005: Sydsverige med centrum över Småland. Arton döda.

Januaristormen Per 2007: Götaland. Tre döda.

Stormen Emma, mars 2008: Götaland, Svealand och Östersjön. Sex döda.

Sommarovädret, augusti 2008: Södra Götaland.

Första adventsstormen, november 2011: Södra Sverige.

Stormen Dagmar, annandag jul 2011: Södra Norrland och Svealand. En död.

Simone, Hilde, Sven och Ivar, oktober-december 2013: Södra Sverige (Simone/Sven), mellersta Norrland (Hilde/Ivar).

Källa: SMHI

Gå till toppen