Hösten 2012 publicerade tidningen Charlie Hebdo några Muhammed-karikatyrer. Jag minns nu att jag ironiserade över denna provokation i en kort text här på sidan: ”Det är lite som med nakenchockerna och den kommersiella televisionen. Det var intressantare första gången. Men naket är å andra sidan alltid naket och en profetprovokation är alltid en profetprovokation. Inte ens en svensk provinskonstnär kan misslyckas i just den genren, än mindre då ett välkänt bråkmakarblad i det stora landet Frankrike. Förra året lyckades Charlie Hebdo bli brandbombad sedan den låtit Muhammed själv redigera ett specialnummer av tidningen, som då döpts om till Charia Hebdo. Sådana framgångar kan man unna hårt arbetande provokatörer. Men man kan också tycka att de som proffs borde säga sig att det nu är dags att försöka reta upp mer svårflirtade samarbetspartner än religiösa fundamentalister.”