Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mindre lönsamt skicka bluffakturor

Rättsväsendet har lärt sig hur man arbetar för att lösa bluffakturemål. Därmed lönar sig brottsligheten allt mindre.

Antalet polisanmälningar om fakturabedrägerier minskade för andra året i rad 2014, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet som företaget Visma tagit fram.
– Numera agerar myndigheterna direkt när man får signaler. Därmed blir det inte så lukrativt att syssla med, säger kammaråklagare Tord Josefson.
I två och ett halvt år arbetade han med ett omfattande bluffakturemål som ledde till att två män dömdes till fängelse för att ha försökt lura småföretagare över hela landet genom att skicka ut falska fakturor. Utredningen visade vägen för hur åklagare och polis numera arbetar.
– En liten grupp poliser arbetade med ärendet. Det var också nödvändigt med en begränsning. Jag valde ut 40 bland 400 anmälningar, säger Tord Josefson.
Poliser arbetade sedan både med sedvanligt utredningsarbete som förhör, men också med att kartlägga pengaflödet till och från det misstänkta företaget.
Brottet den gör sig skyldig till som gör massutskick av bluffakturor kan komma att få en egen straffbestämmelse. En utredning har föreslagit ett införande av beteckningen grovt fordringsbedrägeri för bluffakturebrott, och att den som döms ska riskera fängelsestraff på upp till sex år.
Gå till toppen