Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Vägledning brister vid gymnasieval

Skärpta regler för studie- och yrkesvägledning är på gång för att få elever att välja mer medvetet till gymnasiet.
Brist på information spär på förutfattade meningar.
– Jag hade velat veta hur stor sannolikhet det är att få jobb direkt efter gymnasiet, säger Viktor Osvoll som ska välja snart.

Viktor och klasskompisarna Sarah och Renan Soares i 9C på Kirsebergsskolan i Malmö vet vad de ska läsa på gymnasiet. Viss hjälp i beslutet har de fått i skolan.
– Men en hel del fick man ta reda på själv, säger Renan.
Att välja skola är mycket svårare än att välja ett program. Skolor har rykten som rör sig snabbt mellan elever och spelar en avgörande roll.
– Om man inte får den hjälp man behöver på en skola, eller om lärarna är dåliga eller klasserna jättestora, då vill man inte gå där, säger Sarah.
Alla tre har bestämt sig för högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen har en svaghet: om man inte har bestämt sig för vad man vill jobba med, så känns det för definitivt att välja ett yrkesprogram, eftersom de ofta tydligt leder fram till vissa yrken.
– Och om du redan har bestämt dig för att du vill bli stylist, så blir du inte elektriker bara för att du får jobb efteråt, säger Sarah.
Vad hade de velat veta inför valet, som de inte har fått information om?
–  Lite mer detaljerat om vilka linjer som leder till vilka jobb, säger Viktor.
– Vad lönen är, det hade betytt något för mig, säger Renan.
Kan man få ett jobb direkt efter gymnasiet? Den frågan hade de alla velat ha svar på.
Svar finns i Arbetsförmedlingens prognoser. Igår presenterades den senaste, om de yrken där efterfrågan på arbetskraft blir stor framöver.
Den som går ett teoretiskt program på gymnasiet, måste läsa vidare för att ha en någorlunda säker sits på arbetsmarknaden. Den som går ett yrkesprogram däremot, kan gå direkt från gymnasiet ut i arbete.
– Det är goda jobbmöjligheter för de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. De är en nyckelfaktor på framtidens arbetsmarknad. Där finns en risk för brist om fem och tio år, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Den som idag går en gymnasieutbildning inom vård och omsorg, industritekniska programmet, fordon, el- och energiprogrammet, restaurang och livsmedel eller byggprogrammet, går en trygg framtid i möte rent arbetsmässigt.
Det här beror inte på att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka i dessa branscher, utan på minskat antal utbildade. Intresset från eleverna för dessa jobb är litet och minskande.
Varför?
– Fin utbildning är att man ska gå på högskola. Så tänker ofta både elever och föräldrar, säger Tina Wadsten, studie- och yrkesvägledare på Kirsebergsskolan och nätverksansvarig för alla vägledare i Malmös kommunala grundskolor.
– Eleverna är duktiga på att berätta för varandra vad som är fint och bra och vilka skolor som är bra. Föräldrarna tänker att mitt barn inte ska ha det som jag har haft det, att man ska ha en fin utbildning. Och de tänker att man inte kan ändra sig när man väl har gjort sitt val.
Det är svårt att påverka dessa föreställningar, särskilt när vägledaren oftast kommer i kontakt med eleverna först i högstadiet. Om elevernas tankar om till exempel manliga och kvinnliga jobb på allvar ska utmanas, så måste man börja mycket tidigare än så, tycker Tina Wadsten.
Alla elever erbjuds ett personligt samtal inför gymnasievalet. Inte alla kommer. De som kommer kan tycka att ett samtal med en vuxen som de knappt känner är lite obehagligt.
– De tror att de ska prestera och säger att de vill läsa någonting de egentligen inte är intresserade av. Oftast samhälls- eller naturvetarprogrammet. Hade jag fått mer tid och kunnat få eleverna att känna sig trygga, så gagnar det eleverna och deras val, säger Tina Wadsten.
När Skolinspektionen granskade studie- och yrkesvägledningen hos ett urval skolor, var bristerna stora: vägledaren var utlämnad till sig själv, med ansvaret delegerat från kommunen/friskoleägaren och rektorn. Planering, uppföljning och utveckling lyste med sin frånvaro.
Bortsett från vägledning inför gymnasievalet, fick eleverna mycket sparsam tillgång till rådgivning om yrke och utbildning. Lärarna samarbetade sällan med studie- och yrkesvägledaren. Ingen av de granskade skolorna hade några mål om hur stereotypa gymnasieval skulle motverkas, trots att personalen tyckte att det var viktigt. Elever hänvisas helt enkelt till sina egna nätverk när det gäller frågan om gymnasiestudier, konkluderade Skolinspektionen.
– Den är ungefär tio nyanser av svart. Vägledningen skulle kunna förbättras betydligt, säger Jan Schierbeck.
Han är sekreterare i en statlig utredning om hur fler elever ska välja yrkesprogrammen. Eftersom ingen tror på att tvinga in elever på vissa program, så återstår mest information, information och information.
Däremot går det att tvinga de som driver skolorna: kommunerna och friskoleägarna. Ett sätt är att ställa tydligare krav i skollagen på vilken vägledning eleverna ska erbjudas.
– I styrdokumenten om skolan står massor om studievägledning i skolan, men det finns inte så tydliga tvång. Det står inte hur många timmars vägledning eleven ska ha. Det står inte att varje elev ska få samtal, utan att eleven ska "ha tillgång till vägledning". Det finns motiv till att starkare förtydliga kraven för studie- och yrkesvägledning, säger Jan Schierbeck.
Tina Wadsten önskar sig egen tid inlagd i elevernas schema. Idag måste hon bryta av någon lärares undervisning för att informera. En av hennes kollegor delar sin tjänst på fem olika skolor, andra jobbar halvtid på två olika, och då hamnar man vid sidan av i planering och samarbete.
– Hade man inte haft så många skolenheter som många av oss har, så hade man kunnat lägga tid på elever i de lägre skolåren också.
Sedan gymnasiereformen 2011 är yrkesprogrammen inte längre behörighetsgivande till högskolan. Den som vill har dock rätt att utöka kursen och läsa in behörighet. Tina Wadsten tycker att det borde vara tvärtom: att yrkesprogrammen ger behörighet, men att det går att välja bort det om man vill läsa lite mindre teoretiska ämnen.

Många elever per vägledare

I genomsnitt har varje studie- och yrkesvägledare på högstadiet ansvar för 500 elever (siffror från läsåret 2013/2014). I friskolorna har varje SYV ansvar för i genomsnitt nästan 800 elever.
Skillnaderna är stora mellan olika kommuner. I Malmö går det 390 elever per vägledare, i Kävlinge 800.
I de lägre årskurserna är det betydligt färre vägledare, i genomsnitt drygt 1500 elever per SYV.
Gå till toppen