Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tonårsdramatik från Ales stenar till Berlin

Bästa vännerna Sophie och Alice står vid Ales Stenar, blickar ut mot havet och drömmer om den stora världen. Men drömmen blir en mardröm.
– Jag vill skildra något som är vackert, men samtidigt gör ont inombords, säger Amanda Adolfsson som regidebuterar med "Unga Sophie Bell".

När Amanda Adolfsson var nitton år planerade hon och tre vänner att åka till London för att arbeta. Ett par veckor före resan avled en av vännerna i en bilolycka.
– Vi andra åkte direkt efter hennes begravning. Vi hade haft en tydlig bild av hur kul allt skulle bli, men istället var vi bara ledsna. Och det blev ett slitigt liv i London, med pendling och städjobb.
Regidebuten "Unga Sophie Bell" är inte självbiografisk, men tar avstamp i det traumatiska minnet; kontrasten mellan sprittande tonårig livslust och djupaste tragedi.
– Jag kom på filmidén när min lärare på Dramatiska Institutet bad mig att fundera på vad som var den stora vändpunkten i mitt liv – och det var när jag flyttade hemifrån. Jag trodde att livet skulle bli på ett sätt, men så blev det något helt annat.
Amanda Adolfsson är uppvuxen i Oskarshamn i Småland, men "Unga Sophie Bell" utspelar sig i Ystad – och de två bästisarna Sophie (Félice Jankell) och Alice (Hedda Stiernstedt) drömmer inte om London, utan om Berlin ("London är för mycket 90-tal", kommenterar regissören). Vännerna får göra resan, uppleva kärlek, vänskap och hippa konstnärsfester – men ingenting blir som de tänkt sig.
Även om filmen på många sätt är ett klassiskt uppväxtdrama, innehåller den också ett spänningselement som drar åt genrefilm, med ett mysterium som nystas upp.
– Det är väldigt mycket en inre berättelse, och det kan lätt bli lite flummigt och tråkigt. Jag skrev manuset tillsammans med Josefin Johansson och hon fick in mer driv i handlingen.
Sophie och Alice är närmast tvillingsjälar som kompletterar varandra. Alice är en sexuellt utlevande kicksökare, Sophie är reserverad. Regissören öser beröm över Félice Jankell – dotter till Thorsten Flinck och Annika Jankell – som gör sin första större filmroll.
– Hon har ett ansikte man vill följa, något magiskt i sina ögon. Och hon är modig: hon vågar släppa loss och skrika, och har sexscener i filmen.
Att filmen utspelar sig i Skåne beror på att stödpengar kommit från Film i Skåne, och Amanda Adolfsson har sett till att skildra det skånska landskapet. När Sophie och Alice springer kring Ales stenar i sina sommarklänningar drar tankarna åt kostymfilm.
– Ja, det är lite episkt, som att de springer över fälten i en Jane Austen-film. Varför inte? Jag vill använda miljöerna för att skapa en större känsla.
Filmen har en låg budget, och en stor del av pengarna kommer från Stockholms filmfestivals stipendium på 5,4 miljoner kronor för kvinnliga talanger.
– Jag tycker det är coolt av filmfestivalen att ha ett sådant stipendium, ett statement. Jag är glad för uppmuntran. Det är så svårt att gå den traditionella vägen.
Den magra budgeten gjorde att flera av Berlin-scenerna fick spelas in i Malmö, bland annat en takfest.
– Vi filmade på ett hus vid Stortorget. Våra tyska medarbetare sa "sådana fläktar har vi inte på taken", men det struntade vi i.
Gå till toppen