Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Alla under samma tak – var för sig

Ensamstående pappor, pensionärer, studenter och sjuåringar. I Malmös första kollektivhus bor alla under samma tak, men gemenskapen är inte något tvång.

– Ska vi ta av skorna?
– Ja, brukar man inte göra det i ett vardagsrum?
I december förra året stod det klart – MKB:s nybyggnationsprojekt kvarteret Trevnaden. Kvarteret består av två stora semikollektiva lägenhetshus och Sofielunds Kollektivhus, som är Malmös första kollektiva lägenhetshus för alla åldrar.
Efter två månader har hyresgästerna börjat bo in sig. Och förra veckan öppnade det gemensamma vardagsrummet på gården upp. Den här kvällen hänger Louise Arndt, som har valt att bo semikollektivt, och Kajsa Börjesson, som bor i Sofielunds Kollektivhus, i lokalen. I bådas boenden finns gemensamma ytor att umgås på, samtidigt som man har en dörr att stänga om sig i lägenheterna.
– Jag gillar att bo med andra, men i ett vanligt kollektiv blev det lite för nära när man hade sovrummen kloss intill och delade på allt, säger Louise Arndt.
Det som skiljer deras boenden åt är hur mycket som är gemensamt. I Sofielunds Kollektivhus finns en gemensam odling på takterassen, matsal, verkstad, bibliotek, tv- och mediarum, gemensamt kök och mycket delat ansvar. I de semikollektiva husen finns bara vardagsrummet.
– Man märker att man måste lägga in lite energi för att få till gemenskapen här, säger Louise Arndt.
Att bo i kollektiv: palestinasjalar, linsgrytor och en storfamilj som den i Lukas Moodyssons film "Tillsammans"? Nej, långt ifrån. Men båda tjejerna möter utmaningar när de ska förklara hur de bor.
– Jag får förklara att jag inte bor i en stor storfamilj, utan att man har sin egen lägenhet. Samtidigt är det ju ett särskilt sätt att bo, man delar på saker och i stället för att jag ska komma på vad jag ska laga för mat varje dag så lagar man mat en eller två gånger i månaden. Alla hjälper till, säger Kajsa Börjesson.
Kvarteret har fortfarande lite växtvärk. Ett steg på vägen kommer nästa vecka när vardagsrummet ska möbleras och på sikt ska det bli en plats för knytkalas, byteshylla och sköna sittplatser som bjuder in till nya möten.
– Det ska ju inte vara ett tomt vardagsrum. Det mest utmanande nu i början är att hålla sig i skinnet. Jag vill ju ringa på folks dörrar och säga "tja, ska vi fika eller?", säger Louise.
Samtidigt slår kollektivhusets stadgar fast att "den sociala gemenskapen ska vara otvungen; den skapas genom de möjligheter huset ger till spontana möten".
– Det ska vara otvunget, men ytorna gör att man automatiskt kommer i kontakt. Man är inte välkommen in i en stängd lägenhet, men det är man i ett gemensamt vardagsrum, säger Louise Arndt.
Kanske kan bokonceptetgöra Trevnaden till Malmös bäst integrerade kvarter.
– Här har jag fått vänner från min ålder till folk som är 70. Man träffar fler än de man jobbar med, pluggar med eller har gemensamma fritidsintressen med, säger Kajsa Börjesson.
Louise Arndt håller med.
– Om jag ringer en vän så är det ofta en vit, trettioårig tjej jag ringer. Mina vänner ser ut som mig och har samma bakgrund. Här i kvarteret är människor inte exakt som mig. Och det är det som är så fint.

Kvarteret Trevnaden

I kvarteret finns tre lägenhetshus. Ett är ett kollektivhus som drivs av Sofielunds Kollektivhus kooperativa hyresrättsförening. Där tar medlemmarna gemensamma beslut om husets drift och skötsel, det finns också flera gemensamma lokaler för matlagning, odling, yoga och umgänge.
Två hus är semikollektiva lägenhetshus som är helt vanliga hyresrätter med tillgång till det gemensamma vardagsrummet.
I april ska även nio radhus stå klara.
Gå till toppen