Sverige

Folkpartiet hittar forskningsstöd i rapport från 1935

Alliansen hänvisar till forskningsstöd när de vill sänka betygsåldern. Men vilken forskning? Folkpartiet hänvisar bland annat till en rapport från 1935, och en forskare som själv avråder från att sänka betygsåldern.

Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, utredde betyg i årskurs 4 på uppdrag av förre utbildningsministern Jan Björklund (FP). Utredningen kom fram till att inget talade emot att sänka betygsåldern.Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
Betyg kan påverka svagpresterande elever negativt. Därför bör politikerna avvakta med att införa betyg i årskurs fyra, innan en ordentlig utvärdering har gjorts av betygen i årskurs sex.
Det var slutsatserna som en forskargrupp presenterade i onsdags, och som orsakade ytterligare en het diskussion om betyg.
I december 2013 initierade alliansregeringen ett nytt skolforskningsinstitut, som ska bidra till att skolan drivs enligt forskning och beprövad erfarenhet.
Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP), beställde samtidigt en forskningsgenomgång av Vetenskapsrådet i olika frågor som handlar om utbildning.
Det är den genomgången som precis har presenterats. Ett av områdena som har gåtts igenom av forskare, handlar om betyg. Rekommendationerna är tydliga: forskarna avråder från att införa betyg från fjärde klass, innan betyg från sjätte klass har utvärderats.
– Vi ser inga som helst studier som tyder på att betyg i fjärde klass skulle leda till bättre resultat, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik som har lett forskargruppen.
Men alliansen driver redan en sänkning av betygsåldern. Rapportens slutsatser har precis hunnit landa när Folkpartiets utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander kommenterar i radion. Han vill fortfarande införa betyg i fjärde klass.
Men den här studien visar ju att betyg till och med kan göra skada för svaga elever? undrar radioreportern.
"Det finns olika forskning som visar olika saker. Den internationella forskningen har en annan berättelse för oss," svarar Christer Nylander.
Avfärdar du forskningen som presenteras nu? undrar reportern.
"Absolut inte. Jag vet om att det finns många svenska pedagogforskare som säger detta. Men det finns internationell forskning, det finns beprövad erfarenhet, det finns hjärnforskare som säger nånting annat," svarar Christer Nylander.
Vilken forskning är det då han hänvisar till? Vi ber om en lista från Folkpartiets riksdagskansli. Den kommer samma dag och består av nio referenser.
Sex av dem är till svensk forskning. En av dem är en rapport från 1935 och handlar om att betyg är bra som urvalsinstrument till högre studier - något som alla är överens om. Två handlar om betygsskillnader mellan pojkar och flickor. Två handlar om att när eleverna får återkoppling på sitt arbete under tiden de läser en kurs, får de bättre betyg och provresultat i slutet av kursen. Att återkoppling är bra, är alla också överens om.
En rapport är gjord av forskningsinstitutet IFAU. Slutsatsen där är att flickor, och barn med lågutbildade föräldrar, tenderar att förlänga sin utbildning om de får betyg. Tvärtom blir det för söner till högutbildade, som förlorar både utbildning och inkomst på att få betyg. Båda effekterna är små.
Vi skickar listan till professor Christian Lundahl.
Forskarna i betygsprojektet har gått igenom 6 000 artiklar i utbildningsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga databaser, noga studerat 500 av dem samt ett 40-tal avhandlingar. En del av litteraturen på Folkpartiets lista har forskargruppen också läst. Men inte rapporten från 1935.
– Oj, det känns helt irrelevant. Vi har inte tittat på någon forskning före 2000. Det här är ett forskningsområde som förändras något alldeles otroligt. Att hänvisa till forskningsresultat som är 80 år gamla, det är lite märkligt, säger Christian Lundahl.
Den forskare som förekommer klart mest på Folkpartiets lista, med tre rapporter, är den svenska betygsforskaren Alli Klapp. Hon sitter själv med i gruppen av forskare som avråder från att sänka betygsåldern. Hennes studier visar bland annat att lågpresterande elever får sämre testresultat och avslutar gymnasiet i lägre grad om de får betyg.
Christer Nylander kan inte kommentera den lista som Folkpartiet har skickat, eftersom han inte själv sett den. Men han har läst forskarnas rapport, och sammanfattar:
– Det som den visar är att det finns väldigt lite forskning kring betyg. Så man får utgå från något annat än forskningsvärldens slutsatser.
Vad ska man då utgå från?
– Beprövad erfarenhet till exempel. Det finns mer erfarenhet i världen av att ha betyg än av att inte ha betyg.
Vad säger det om betygens värde?
– Betygen är inte omdiskuterade i andra delar av världen. Men i Sverige har de blivit en väldigt het fråga.
Den forskning som ni själva har beställt, avråder nu från att sänka betygsåldern. Vad tänker du om det?
– Man kan inte bara följa forskningen. Man får ta in andra saker, resultat av demokratiska val, budgetöverläggningar och ekonomiska förutsättningar. Inget politikområde utgår bara från vad forskningen säger.
Christina Cliffordson är professor med betyg som specialitet. Hon finns med två gånger på den lista som Folkpartiet hänvisar till.
– Man kan inte säga att betyg är bra eller dåligt, det beror så mycket på, säger hon.
De är oöverträffade som urvalsinstrument till vidare studier. Och de tvingar läraren att sätta ner foten och avtäcka brister.
– Men visar man brister måste man kunna ta hand om dem också, annars är det meningslöst.
Betyg fungerar olika för olika individer och beroende på ålder.
– Tendensen är att små barn mer ser betyg som ett betyg på sig själv som individ. Jag vet ingen forskning som tydligt säger att det skulle öka kunskaperna.
Och så vill hon lägga till en sak.
– Man tappar nästan lite sugen som forskare. Politiker är fullständigt immuna, de har sin ståndpunkt och det spelar ingen roll vad forskningen säger. Det är banne mig ingen idé att beforska det här, för politikerna struntar ändå i det. Betyg är någon slags ideologisk fråga.

Här är forskningen som Fp hänvisar till

Länkar går till antingen hela forskningstexten, till en sida där texten går att ladda ner, eller en sida där forskningens resultat sammanfattas.
Gustafsson, J.-E., & Carlstedt, B. (2006). Abilities and grades as predictors of achievement: The Encapsulation theory. Symposium "The investment theory of intelligence: New evidence, new challenges"
Alexander, W. P. (1935). Intelligence, concrete and abstract. British Journal of Psychology Monograph Supplement.
Sjögren, A. (2010). Graded children – revidence of long-run consequences of school grades from a nationwide reform. Uppsala: IFAU – Institute for Labour Market Policy Evaluation.
Azmat, Ghazala and Nagore Iriberri (2009),”The Importance of Relative Performance Feedback Information: Evidence from a Natural Experiment using High School Students”, CEP Discussion Paper no 915.
Bandeira,Oriana, Valentino Larcinese and Imran Rasul (2009), “Blissful Ignorance? Evidence from a Natural Experiment on the Effect of Individual Feedback on Performance”.
The Effect of Being Graded on Later Achievement – Evidence from 13− Year Olds in Swedish Compulsory School Alli Klapp, Christina Cliffordson and Jan-Eric Gustafsson.
Lekholm, Alli Klapp and Cliffordson, Christina (2008) 'Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background', Educational Research and Evaluation,
Lekholm, Alli Klapp and Cliffordson, Christina(2009)'Effects of student characteristics on grades in compulsory school',Educational Research and Evaluation,
SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat, Martin Ingvar.
Voyer, D., & Voyer, S. D. (2014, April 28). Gender Differences in Scholastic Achievement: A Meta−Analysis. Psychological Bulletin.
Gå till toppen