Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Abbas ser Löfven som sin murbräcka

Mahmoud Abbas bytte ut Yassir Arafats gamla slagord "blod och eld" mot en slogan som andades mindre intifada, stenkastning och kalasjnikov-romantik: "tålamod".
Mahmoud Abbas och Stefan Löfven i Rosenbad.Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT
Därför blev han USA:s och EU:s man i kampen för fred mellan Palestina och Israel.
På tisdagen stod presidenten bredvid statsminister Stefan Löfven i Rosenbad. En blågul flagga. En palestinsk i rött, grönt, vitt och svart.
"Det finns ingen motsättning i att ha goda relationer med både Palestina och Israel", försäkrade Löfven.
"Herr statsminister, ert erkännande av den palestinska staten för fredsprocessen framåt. Vi hoppas att andra följer efter", sade Abbas.
Konkret blev resultatet av hans besök ett femårigt avtal: Sverige ska stödja demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och företagande som kan utveckla den palestinska ekonomin.
Allt det behövs.
Abbas styre i Ramallah är korrupt. Politiker och fackliga ledare har fängslats.
Ekonomiskt är den palestinska myndigheten (PA) helt beroende av bistånd. EU är störst givare. Sverige ger nu totalt nästan en miljard per år bilateralt.
När Sverige som första EU-land erkände Palestina i höstas blev uppståndelsen stor. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ilsknade till rejält. Här hemma protesterade Folkpartiet och Sverigedemokraterna.
Normalt erkänner Sverige bara en stat vars regim kontrollerar det egna territoriet. Abbas parti Fatah (som ingår i PLO) styr bara delar av Västbanken. I Gaza bestämmer det terroriststämplade Hamas.
I fjor gjorde de båda rörelserna upp om en samlingsregering och allmänna val – vilket har skjutits upp på obestämd framtid.
Allt detta pratade Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström med Abbas om på tisdagen. Men mest om fredsprocessen med Israel, som totalt stannat upp.
De svenska socialdemokraterna har varit palestiniernas bäste vän i väst ända sen Olof Palme mötte Arafat i Algeriet 1974. Det var bara två år efter att "Svarta september", en avläggare till Arafats Fatah, utfört en massaker på israeliska idrottsmän vid OS i München.
I slutet av 1980-talet fick utrikesminister Sten Andersson Arafat att ta avstånd från terrorism. Norge förde stafettpinnen vidare, vilket kulminerade i fredsavtalet i Oslo 1993 – ett avtal som aldrig genomförts i praktiken.
De som nu kritiserar regeringen hävdar att Sveriges erkännande och Abbas besök låser positionerna i Mellanöstern och gör Sverige omöjlig som fredsmäklare.
Regeringen tror tvärtom: Genom att lyfta upp Palestina till en mer jämbördig motpart till Israel hoppas man sätta stenar i rullning.
På motsvarande vis vill Abbas se Sverige som en murbräcka för att dra in fler västliga aktörer i processen – och tvinga Benjamin Netanyahu till förhandlingsbordet.
För palestinierna är tiden knapp. Varje år växer Israels bosättningar på Västbanken och gröper ur territoriet som ska bli en palestinsk stat.
Diplomatiskt har Abbas nått vissa framgångar: Sveriges erkännande. Medlemskapet i FN:s brottsmålsdomstol ICC. En hårdare ton mot Israel från USA:s president Barack Obama.
Israels utrikesminister Avigdor Lieberman kallade en gång Mahmoud Abbas för en "diplomatisk terrorist".
Kanske fruktar israeliska nationalister i det långa loppet mer en slipad diplomat än en krigare.
Gå till toppen