Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft."

Om beteskravet för kor tas bort försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svensk mjölk, skriver sju forskare och organisationsföreträdare.

Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Att Sverige som enda medlemsland i EU har ett beteskrav gör att många konsumenter dricker svensk mjölk med gott samvete, skriver artikelförfattarna.Bild: Paul_Madej
Den 12 februari gick riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) ut med ett pressmeddelande där han bland annat föreslår att Sverige ska avskaffa beteskravet för de kor som finns i kostallar med lösdrift. Han anser att beteskravet är otidsenligt, att det inte är ändamålsenligt och att det försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. Som igår framgick på nyhetsplats i denna tidning driver också en grupp svenska mjölkbönder frågan om lättnader i kravet på att korna ska gå ute och beta.
Vi är av motsatt uppfattning.
Det är mycket olyckligt att vissa politiker, och även delar av lantbruksnäringen, allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproducenterna på de svenska djurskyddsreglerna. Som ett mantra upprepas klyschan att bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU, så kommer producenterna att börja tjäna pengar igen.
Forskningen har entydigt visat att vi måste se över effektiviteten i hela livsmedelskedjan och inte stirra oss blinda på djurskyddsregler, som om det vore lösningen. Och vart tar omsorgen om djuren vägen?
Det nuvarande beteskravet – minst två eller tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i Skåne – är varken otidsenligt eller omotiverat för korna.
Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en lång rad positiva effekter för kor som får gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga.
Vidare är antalet spentramp och juverinflammationer klart lägre under utevistelse, och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ.
Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan som är ett problem i många lösdriftsladugårdar.
Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning och liten risk för antibiotikaresistens, och är därmed en folkhälsofråga.
Men betande kor mår inte bara bättre fysiskt utan även psykiskt. Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor.
Visst finns det problem med att ha kor ute en del av året, men inget av dem är så stort att det inte går att lösa. Åtskilliga av landets bönder visar varje år att det går bra att kombinera ett framgångsrikt mjölkföretag med sommarbete åt djuren, även om man har stora besättningar med mjölkningsrobotar. Om bara viljan finns kommer lösningarna.
Vad förespråkare för att häva beteskravet förmodligen misstar sig mest på är oss konsumenter och våra tankar om svensk mjölkproduktion. Just det faktum att Sverige är ensamt i EU om ett beteskrav gör att många dricker svensk mjölk med gott samvete. Och att vi är beredda att betala mer visar sig i stödet av lokala handlare som tar en krona mer för närproducerad mjölk.
Med ursprungsmärkning och rätt marknadsföring skulle även försäljningen av svenska ostar kunna öka dramatiskt.
Sommarbetet är en symbolfråga för mjölkkornas välfärd, vilket inte minst reklammakarna har förstått. Om det försvinner, försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt. Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft genom att konsumenterna har förtroende för näringen. Om staten tar bort kravet blir det spiken i kistan för mjölkbönderna snarare än den uppgång som motståndare till beteskravet efterfrågar.
Så tänk om och tänk rätt, både för mjölkproducenternas skull och för kornas. Även om beteskravet är 27 år gammalt är det inte omodernt, tvärtom. Kornas behov och hälsa påverkas lika positivt av att få komma ut idag som 1988 när det infördes. Att ta bort den stimulansen vore ett stort steg tillbaka för svenskt djurskydd.
Bo Algers
professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Johan Beck-Friis
informationschef, Sveriges veterinärförbund
Torkel Ekman
forskare vid SLU
Åsa Hagelstedt
generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
Catharina Lundberg
ordförande, Malmö djurskyddsförening
Roger Pettersson
generalsekreterare, World Animal Protection
Gunnela Ståhle
ordförande, Vi konsumenter
Gå till toppen