Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

35 öre för biljett på första plats

När seklet var ungt kom bio att bli ett billigt nöje, för det enkla folket. Därmedföll det sig naturligt att visa film där folket bodde. Som i Malmös södra förstad. Där låg Parkbiografen. Och Colosseum på Friisgatan, samma gata där nya Panora nu öppnar.

Parkbiografen eller "Parkan" öppnade år 1907 i en nybyggd fastighet hörnet av Möllevångsgatan och (Södra) Parkgatan. Huset står kvar, men bian är nedlagd sedan 1935.
Det fanns inga popcorn i Malmö 1896. Den första gången en förväntansfull publik bänkade sig för att beskåda rörliga bilder på en vit duk var på den Nordiska industri- och slöjdutställningen.
Kinématographen var från Paris. Ett år tidigare hade Lumières unika kortfilmer visats för första gången i Paris. Dramatiken låg i själva sensationen att kunna visa rörliga bilder, inte sett till handlingen. En av filmerna som Malmöborna fick sen denna sommar visade hur arbetarna strömmade ut ur Lumiéres fabrik.
Enligt beräkningar besöktes kinématographen denna sommar av inte mindre än 140 000 personer. Visningarna skedde i Sommarteaterns mycket vackert utsmyckade lokal, som placerats i utställningsområdets utkant. Efter utställningen återuppstod byggnaden som en lada i Arrie. Den är borta, men platsen i Pilstorpsparken vid Helmfeltsgatan är numera utmärkt med en minnessten.
Det skulle dröja några år innan Malmöborna åter kunde se film. På Florateatern i Kungsparken förekom visningar 1898 och två år senare i Stadt Hamburgs festsal. Film visades även på Hipp och i Betelkyrkan på Lugnet. Mer regelbundet förekom filmvisningar på Malmö tivoli, som var beläget vid Södra Förstadsgatan med ingång vid dagens Friisgatan. Tivolit drevs av Ole Olsen – som kom att bli Nordens mäktigaste filmproducent – och den blivande biografkungen Jens Edvard Kock.
En annan pionjär vid denna tid var biografägaren och Frans Lundberg som producerade film i sin utomhusstudio i en före detta nöjesträdgård vid dagens Holmgången.
Den första filmkrisen kom redan före sekelskiftet. Intresset för minutkorta klipp utan större dramatik avtog. Det var först några år in på det nya århundradet som filmproducenterna åter kunde tillfredsställa publikens krav.
Därtill krävdes det ändamålsenliga, fasta salonger. Det var nu, i seklets början, som stadens klassiska biostråk etablerades mellan Stortorget och Södertull. Men det fanns också en poäng med att lägga bian där folket bodde, i förstäderna.
I södra Malmö poppade det upp flera mindre och mycket kortlivade biograflokaler, som Kosmorama i "strykjärnshuset" (hotell idag) vid Triangeln, Rex snett emot gamla Folkets hus på (Norra) Skolgatan, Varietébiografen i Gustaf Adolfspalatset vid Föreningsgatan/Amiralsgatan, Svea strax intill vid Bergsgatan, Metropol på Södra Förstadsgatan 68, Sture på Palmgatan i Sofielund samt Södra biografen på (Södra) Skolgatan och tvärsöver Möllevångstorget låg Möllevångsbiografen. Och på Friisgatan låg Colosseum, sannolikt där krogen Rebell numera ligger. Därmed blir nyöppnade Panora inte den första biografen på denna gata.
Om dessa biografer i södra förstaden vet vi inte mycket. Desto mer välbekanta är Victoria, Orion (Spegeln), Alhambra (Kaninen, Aveny) och de långt senare tillkomna Rio (Downtown), Göta (Sandrews 1-2-3) och Plaza (idag Taboo). Alla längs Södra Förstadsgatan.
Av kvartersbiograferna på Möllevången var det blott Parkbiografen som höll ut, och det under nästan 30 år. Bian som öppnade 1907 kallades "Parkan" och låg i en nybyggd fastighet på hörnet av Möllevångsgatan och (Södra) Parkgatan. Lokalen som idag är ombyggd till lägenhet var ursprungligen tänkt som ölhall. Men byggmästarens danske konstnärsvän föreslog istället en kinematograf och kom att inför premiären dekorera fönstren med exotiska motiv.
Några våningar upp i samma hus låg redaktionen för den socialistiska Nya Folkviljan. "Parkan" var arbetarnas biograf. Lokalen hade 120 platser, det vill säga pinnstolar. Vid premiären kostade en biljett 35 öre för första plats, 25 för andra och 10 öre för barn. Omräknat till dagens värde motsvarar det ungefär 15, 10 och 4 kronor.
På Möllevången kom Parkbiografen att ersättas av Amiralen som visade film mellan åren 1940 och 1964. Drygt femtio år senare får de gamla arbetarkvarteren en ny biograf, även denna gång i ett gammalt tidningshus.

LÄS MER

Skånska Kinematografen, Sydsvenska Dagbladets årsbok 1977.
Bio i Malmö, Uffe Stauslund. Malmö 2001.
Fler bilder finns på beskåda här.
Gå till toppen