Världen

Död åklagare blev symbol för oppositionen

Kuppmakare. Knarklangare. Antisemiter. Det har argentinska ministrar kallat de tiotusentals demonstranter som deltog i en fredlig minnesmanifestation i Buenos Aires över åklagaren Alberto Nisman.

Varför dog Alberto Nisman? löd frågan som tusentals demonstranter kräver svar på när de demonstrerar för den skjuts åklagaren på Plaza de Mayo i Buenos Aires.Bild: Rodrigo Abd
Hans femtonåriga dotter Iara Nisman gick rak och stum mellan sin mor och sin farmor bakom den svarta banderollen med vit text: Tyst hyllning av åklagare Nismans minne.
Åklagaren hittades skjuten i huvudet i sitt badrum den 18 januari. Han hade just anklagat presidenten för att ha mörkat iransk inblandning i ett terrorattentat mot ett judiskt center i Buenos Aires. Dagen efter skulle han ha visat upp sina bevis i kongressen.
Inga politiska plakat eller slagord tilläts i demonstrationen, som utlystes av Nismans kolleger. Den skulle vara opolitisk, och kunde ha blivit det om de regeringslojala gått med. En åklagares död i tjänsten kunde ju vara en angelägenhet även för dem.
Istället ägnade de dagarna innan åt att anklaga och häckla arrangörerna. Därmed gjorde de hyllningen oppositionell.
Oppositionen, den splittrade mångfald som aldrig kan samlas och på allvar utmana peronismen i ett val, de förenas då och då på gatan i protest. Deltagarna var desamma som vanligt: främst äldre från den övre medelklassen.
Strax före utsatt tid började det ösregna. De prydliga tanterna och farbröderna drog på sig sopsäckar med hål för armarna och stretade på.
–  Jag går därför att mordet på honom är ett mord på alla oss, på demokratin. Jag går för mina barns och barnbarns skull. Någon gång måste det här bli en rimlig plats att leva på, sa en kvinna i 60-årsåldern med regnet droppande från hakan.
–  En hel generation unga som tänkte nytt blev mördade under diktaturen på 70-talet. De saknas fortfarande i demokratibygget. Vi är omogna, det är skamligt att domstolarna och andra myndigheter inte är oberoende av regeringen.
Det visade sig inte minst i efterspelet. Enligt den regeringslojala federala polisen deltog 50 000 demonstranter, enligt Buenos Aires-polisen som kontrolleras av en oppositionell borgmästare var de 400 000.
Politiker har också ingripit i utredningen av Nismans död. Alla har lanserat konspirationsteorier och haft synpunkter på åklagarens och polisens arbete. Hittills pekar all teknisk bevisning på självmord, men det enda alla är överens om är att det med tanke på omständigheterna verkar osannolikt.
Presidenten och hennes anhängare hävdar att Nisman mördats eller tvingats att begå självmord för att destabilisera landet och avsätta regeringen. Eftersom universum indelas i vänner och fiender, och Nisman måste vara fiende på grund av sina anklagelser då är de som hyllar honom också fiender.
Efter demonstrationen kallade presidenten dem för det nya juristpartiet och anklagade detta parti som hon själv hittat på för att samarbeta med storföretagen och medierna om att försöka avsätta henne, för att stödja den tidigare militärdiktaturen, för att samarbeta med spioner och för att inte betala skatt.
Juristpartiet är ett hot, skrev hon på sin hemsida, mot allt hennes regering åstadkommit: barnbidrag för fattiga, förstatligade pensionsfonder, gratis skoldatorer och nya tåg.
Det var ett absurt men skickligt meddelande direkt till hennes kärnväljare bland fattiga och arbetare: att överhuvud taget bry sig om åklagarens död innebär ett hot mot de sociala program som är nödvändiga för mångas överlevnad.
Vem är viktigast, en död kuppmakare eller du?

Nisman och terrorbomben

Den 18 juli 1994 sprängdes en bilbomb vid det israelisk-argentinska centret AMIA i Buenos Aires. 85 människor dödades.
Islamistiska Hizbollah misstänks ha utfört attentatet.
I oktober 2006 anklagade åklagaren Alberto Nisman Iran för att ligga bakom dådet.
Nisman anklagade ledande politiker, bland andra president Christina Kirschner för att mörklägga Irans inblandning.
Den 18 januari i år påträffades Nisman skjuten.
Igår fredag slog en domare fast att president Kirschner är oskyldig till anklagelsen.
Gå till toppen