Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Det politiska spelet blev viktigare än brottsoffren.

Vad är värst – en politisk skandal eller ett brott? Det är en fråga värd att ställa när den tyske före detta socialdemokratiske Bundestagsledamoten och en gång tilltänkte statssekreteraren Sebastian Edathy ställs inför rätta för innehav av barnpornografi.
Sebastian Edathy – inte dömd men straffad.Bild: Michael Sohn
2011 fick tyska säkerhetspolisen information av den kanadensiska polisen om att cirka 800 tyskar köpt filmer från en barnporrsajt. Ett av namnen på listan var Sebastian Edathy. Han hade då suttit i Bundestag för socialdemokraterna sedan 1998 och ingick i SPD:s partiledning. Mellan 2000 och 2005 hade han lett SPD:s arbete mot högerextremism och en statlig utredning om hur säkerhetspolisen kunnat misslyckas kapitalt med att lösa morden som terrorgruppen Nationalsozialister Untergrund, NSU, utfört. Han var knappast ett okänt namn.
Edathy hade beställt över 30 bilder och filmer, men ärendet sopades under mattan. Hans-Peter Friedrich, Förbundsländernas näringsminister kontaktade SPD-chefen Sigmar Gabriel som i sin tur informerade SPD:s gruppledare Frank-Walter Steinmeier (idag Tysklands utrikesminister) om misstankarna mot Sebastian Edathy. Ingenting hände, fallet tystades ner.
När medier började skriva om Edathy ville polisen visa sin handlingskraft och genomförde en stor husrannsakan, utan rättsligt beslut. Det var också först då SPD agerade – Edathy uteslöts ur partiet, hans karriär blev slagen i spillror. Han är inte dömd än, men redan straffad. Flera andra inblandade har därefter självmant avgått. Hade inget åtal väckts hade Edathy antagligen suttit kvar som tidigare – trots sitt partis vetskap.
Men vad skrivs det om nu? Om barnen? Om barnpornografi? Frågan som har diskuteras allra mest handlar om hur andra politiker försökt skydda Edathy och det egna partiet från en skandal.
Bilderna antas inte vara illegala eftersom det inte förekommer explicita sexuella handlingar, utan endast poserande pojkar nio till fjorton år gamla, vilket inte är straffbart i Tyskland. Edathys eget försvar: ”att avbilda nakna barn och pojkar har en lång tradition inom konst. Mina videor må vara moraliskt betänkliga, men inte olagliga.” Insikten att barnen kan ha utnyttjats ändå verkar vara obefintlig. Producenterna spelade främst in sina filmer i Östeuropa, där många barns ekonomiska utsatthet är väl bekant.
När Edathy skrattade i rätten utbröt domaren argt: ”Jag vill inte ha ett wischi-waschi-försvar: antingen erkänner ni och får en förlikning eller så ber ni om att få skuldfrågan utredd här.” Senast på måndag måste Edathy ha bestämt sig. Andra partier reagerar som om det endast berörde SPD – som om pedofili var ett enskilt partis problem. Man har hittat en syndabock. Följderna av en skandal ansågs vara värre än själva handlingen. Det är skrämmande med tanke på hur många fler gärningsmän som därmed säkert lyckas gömma sig.
Gå till toppen