Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Nordisk kamp om miljardinvesteringar

Hemlighetsmakeriet var kompakt kring "Projekt Orkan", innan nyheten kunde presenteras i måndags.
En läcka hade kunnat sabotera allt.
Nu hoppas danska Viborg på tiotusen nya jobb - och en ansiktslyftning för en hel landsända.

"Det är ett æble i vores turban, og vi er helt oppe i skyen", sa Viborgs borgmästare Torsten Nielsen på kärnfull danska i måndags.
Det är lätt att förstå hans glädje. Världens rikaste och möjligen mest framgångsrika företag, Apple, har beslutat att plöja ner åtta miljarder kronor i en anläggning för datalagring just i hans medelstora kommun.
"Det är den största dagen i Viborgs historia", fortsatte borgmästaren.
Bakom Apples beslut ligger tre år av förhandlingar. Innan offentliggörandet var det bara ett tjugotal personer på Invest in Denmark och i Viborgs kommun som kände till "Projekt Orkan", som kodnamnet lydde.
– Vi visste att det varit andra liknande projekt, i andra städer, som gått om intet eftersom de plötsligt blivit kända. Det fick inte ske här, och jag är imponerad över att det lyckades, sade Viborgs kommundirektör Lars Jacobsen till tidningen Politiken.
Datacenter är ett samlingsnamn på storskaliga anläggningar för att lagra data. Många tusen servrar behövs för att hantera de växande mängder av foton, film och data som aggregeras av snart sagt varje företag och privatperson i världen.
Mest uppmärksamhet får de stora, kända dataföretagens investeringar: Apple, Facebook, Google, Amazon. Men egentligen är deras satsningar bara toppen på ett isberg av satsningar på lagringskapacitet.
– Det här håller på att bli en ny basindustri. Det är också en industri som växer kontinuerligt, genom hög- och lågkonjunktur, säger Tomas Sokolnicki från Business Sweden.
Svenska experter tror på en fördubbling av datalagringskapaciteten i Europa fram till år 2020. Det skulle i så fall betyda cirka 200 nya stora datacenter.
"Med de förutsättningar som finns, exempelvis i form av elkraftstillgångar skulle 50 av de nya megadatacentren kunna byggas i Sverige", skriver professorn Tor Björn Minde vid Luleå Tekniska Universitet i en rapport till länsstyrelsen i Norrbotten.
Business Sweden, som ägs av staten och näringslivet gemensamt, spelade en avgörande roll för Facebooks beslut att bygga en serverhall i Luleå. Redan 2009 började myndigheten sitt arbete med att sälja in Sverige hos det amerikanska bolaget.
Danmarks arbete hos Apple följer ett liknande mönster. De första kontakterna togs via Business Denmarks kontor i Silicon Valley under årsskiftet 2011-2012.
– Då märkte vi ett stigande intresse från den amerikanska marknaden för att placera megadatacenter i Nordeuropa. Och vår analys är att Danmark i många avseenden erbjuder attraktiva förhållanden för datacenter, säger Dort Bech Vizard, chef för Invest in Denmark.
Det handlade framför allt om att se hur landet skulle kunna möta de krav som datafirmorna ställer - fysisk och politisk säkerhet, miljövänlig el och kallt klimat (eftersom det minskar behovet av kylanläggningar).
För ett par år sedan sänkte den danska regeringen skatten på el för en lång rad industrier. Enligt Invest in Denmark gjordes det som en del i en bred tillväxtsatsning, riktad mot hela näringslivet.
– Det var inget som handlade specifikt om datacenter, säger Invest in Denmarks informationschef Andreas Geertsen.
En annan viktig faktor är tillgång till snabb fiberkabel för dataöverföring, vilket är en av förklaringarna till att ett statligt finskt företag, Cinia Group, just nu drar en ny fiberoptisk kabel från Helsingfors till Rostock.
Enligt Viborgs borgmästare Torsten Nielsen kommer Apples anläggning att skapa 10 000 nya jobb på orten.
Det är dock en kalkyl som bör tas med en nypa salt - åtminstone om man får tro Håkan Ylinenpää, professor vid Luleå tekniska universitet.
–  Jo, det spekuleras ju ganska vilt, kommenterar han.
När han på Tillväxtverkets uppdrag kartlade effekterna av Facebooks etablering i Sverige landade han i att centret gett runt 120 nya jobb, plus ytterligare 30 i form av bevakningsuppdrag.
– I grunden ger inte datacenter så högkvalitativa jobb. Så det gäller att krama ut mer ur investeringen, haka på avancerad forskning och utveckling.
Jämför man ett datacenter med en forskningsanläggning som ESS i Lund, är förväntningarna på dynamiska effekter långt större vad gäller den senare.
– Men vad vi inte ska glömma är effekten på självbilden och självkänslan här uppe i norr. Vi har trots allt lyckats locka till oss ett av världens främsta och största företag. Och vad det betyder på sikt vet vi inte än, säger Håkan Ylinenpää.

Apple till Danmark

Läggs på en åker utanför byn Foulum på norra Jylland.
Fullt utbyggd blir byggnaden 166 000 kvadratmeter.
Den ligger nära en stor kraftstation och kommer att drivas med förnybar el från vindkraft. Överskottsvärmen ska tas tillvara i Viborgs fjärrvärmenät.
Anläggningen ska vara fullt utbyggd 2027 och ge utrymme åt Apple tjänster som iCloud, Itunes, med flera.
Gå till toppen