Försvunna Malmö

Polisen rycker ut – lägger historiska år bakom sig

Polisen lämnar Davidshallstorg. Efter lite drygt åttio år i samma lokaler överger nu ordningsmakten sitt första, för ändamålet uppförda polishus.
Det fanns en tid då polisen höll till i en källare.

För lite drygt hundra år sedan hade inte Malmöpolisen fler anställda än att de kunde trängas in i Rådhusets källare. I dessa trånga och långt ifrån ändamålsenliga lokaler hade polisen funnits sedan 1850-talet. År 1912 flyttade man till nya, förhyrda lokaler i ett nybyggt hus ritat av Oscar Hägg, i hörnet av Engelbrektsgatan och Grynbodgatan.
Befolkningen i Malmö under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ökade drastiskt med en fördubbling vart 25:e år. På hundra år, mellan 1830 till 1930 gick Malmö från under 9 000 till 110 000 innevånare. Det gjorde staden till en smältdegel med stora sociala problem. Fattigdomen, de sanitära olägenheterna och trångboddheten var utbredd. Många for illa. Fylla, slagsmål och prostitution hörde till vardagen.
Med samhällsproblemen växte ordningsmakten i styrka. Ganska snart visade det sig att även polishuset på Väster var för litet. Det behövdes ett nytt ändamålsenligt polishus.
Kockums mekaniska verkstad hade lämnat sin industritomt i Södra Förstaden och helt flyttat verksamheten till hamnen redan 1913. Men den stora ödetomten på Davidshall kom inte att bebyggas förrän tio år efter första världskrigen. Stadsingenjören Erik Bülow-Hübe tog fram en stadsplan 1924 som inkluderade ett torg och kringliggande bostadshus. Det fanns också planer på ett stadsbibliotek mitt på Davidshallstorg, den del som sedan många år upptas av bilar.
Något bibliotek blev det inte, men väl ett polishus som monumental fond i torgets norra del. Bostadshusen runt torget uppfördes under andra halvan av 1920-talet av byggmästare Eric Sigfrid Persson. Han kom själv att bo i ett av husen, i hörnet av Storgatan, och fick därmed uppsikt över byggandet av det nya polishuset.
Arkitekten som fick uppdraget att rita polisens nya hus var Frans Evers som mestadels var verksam i Skåne utanför Malmö. Han ritade eleganta skapelser i gränslandet mellan klassicism och funktionalism. I Malmö har han i övrigt satt sitt signum på bussgaraget (1932) på Celsiusgatan, bostadshuset (1934) i västra hörnet av Kockumsgatan och Storgatan, Metodistkyrkan (1935) på Brogatan 10 samt Armerade Betongs kontorsbyggnad (1931) på Östergatan 19.
Efter en försenande byggstrejk kunde den Malmöfödde socialministern Gustav Möller den 17 december 1934 inviga det nya polishuset, ett stramt och monumentalt hus av det slag som anstår en tung myndighet. Placerat mitt i nya, centrala Malmö.
Byggnaden hade fyra våningar (inte fem som idag) och fasaden hade ursprungligen en ljusare ton. Infarten till gården låg – liksom nu – vid Verkstadsgatan, just precis där man tidigare fraktat tungt gods med kanalpråmar mellan Kockums verkstad och hamnen via kanalen. I gårdsbyggnaderna inrymdes stall för hästar och garage för de två piketbilarna. In mot gården låg också häktet.
Första våningen disponerades av polisdomstolen, stadsfiskalen, Malmö stads rättshjälpsanstalt, överförmyndaren och första polisdistriktet. Kriminalavdelningen och statspolisen höll till på andra våningen medan centralpolisen tog tredje våningen i anspråk. Där, på trean fanns också en del bostadsrum för extra konstaplar och lägenheter för viss personal. Fler bostadsrum fanns på fjärde våningen som också rymde restaurang, bibliotek och gymnastiksalar.
Men redan på denna tid hade polisen en tendens att ständigt bli trångbodd. En tillbyggnad i vinkel tillkom på innergården 1955. Och några år senare lyfte man taket med domkraft för att bygga på en femte våning.
År 1994 invigdes ett nytt polishus på en plats där stadens gasklocka en gång stod. Men det skulle ta ytterligare tjugo år att lämna den gamla byggnaden. Nu väntar huset på nya utmaningar.
Ordningsmakten genom åren.
1552 . En stadsvaktmästare tillsätts.
1589. Den medborgerliga plikten som krävde att invånarna själva svarade för ordning och vakthållning upphör. Deltidsanställda väktare tillsätts. Det var utrustas med spjut.
1650. Malmö uppdelas i åtta rotar.
1658. Malmö blir en svensk stad.
1670. En stadsfiskal ersätter stadsvaktmästaren.
1700-talet. Efter krigen är det dåligt beställt med vakthållningen, först i slutet av århundradet anställs åtta väktare. De beväpnas med en spikklubba, en så kallad morgonstjärna.
1794. Nattväktarna tilldelades ett uppehållsrum under stora rådhustrappan. I rådhuskällare fanns även arrestceller.
1799. En mobb samlas på Stortorget, tar sig ner i rådhusstugan, fritar en häktad dräng och sprider kaos. Norra Skånes kavalleri får återställa ordningen.
1801. Oroligheterna på Stortorget leder till att antalet väktare fördubblas liksom deras lön.
1803. Ordningsväsendet delas upp i en polisbetjäntsavdelning och ett antal väktaravdelningar.
1806. Två av fattigvårdens fogdar benämns "Police-betjenter", det är första gången ordet polis används.
1834. Beslutas att polisbetjäningen ska bestå av fyra man förutom stadsfiskalen. Malmös befolkning uppgår till 8 415 personer.
1842. En första polisuppsyningsman tillsätts. Han heter Jacob Kistner. Ett ständigt bemannat polisvaktkontor inrättas i en lägenhet i hörnet av Kyrko- och Kalendegatorna. Befolkningen har passerat 10 000.
1847. Polisbetjänterna är få och dåligt betalda, liksom gatuväktarna vars antal har ökat till 24.
1855. Ett nytt poliskontor inrättas i Rådhusets norra källare.
1873. Malmös förste polismästare heter Philip Wester. Han är tillika rådman i magistraten.
1874. Wester organiserar polisen i två avdelningar, en detektiv- och en ordningsavdelning. Hela källaren i Rådhuset tas nu i anspråk. Första uniformerade poliskonstapeln börjar patrullera Malmös gator den 1 april. Ett regelverk för pensionering utfärdas. Konstaplar som uppnår en ålder av 55 år och "väl tjänat" inom kåren under 25 år eller på grund av skada inom yrket har rätt till 50 procent av lönen livet ut. Befolkningsmängden uppgick nu till drygt 25 000.
1888. En poliskammare inrättas i staden.
1889. Malmö delas in i tre vaktdistrikt. Första omfattar den gamla staden. Andra distriktet har hand om Södra förstaden medan tredje ansvarar för Östra förstaden. Båda stationerna är bemannade dygnet runt och med möjlighet att förvara omhändertagna personer. Staden närmar sig 50 000 innevånare.
1893. Stadsfullmäktige anslår pengar för inköp av polishästar. Hästarna används vid patrullering av speciellt oroliga områden, som Kirsebergsvången.
1896. Enligt adresskalendern hittar man poliskammaren Rådhusets norra flygel, på första våningen med uppgång från Kyrkogatan. Här har polismästare Adler sitt kontor. Detektiva polisen och Centralpolisen med 14 plus 12 extrakonstaplar kan besökas på nedre botten i Rådhuset, norra respektive södra ingången från Stortorget. Distrikt 1 med 24 konstaplar håller också till i Rådhusets källare. Distrikt 2 med 17 konstaplar har adressen Föreningsgatan 2 och tredje distrikten med 11 konstaplar ligger på Östra Förstadsgatan 69.
1898. Ett nytt regelverk reglerar poliskårens storlek. En polisman per 600 invånare anses nödvändigt (att jämföra med en per drygt 400 invånare idag).
1902. Stadsfullmäktige anslår pengar för att införskaffa en hästdragen piketvagn.
1903. Svenska polisförbundet bildas. Pensionen förbättras något. Cirka 75 000 personer bor nu i staden.
1904. Adresskalendern innehåller i stort sett samma uppgifter som år 1896. Men antalet konstaplar har ökat. Samma år blir Gustaf Hårleman ny polismästare.
1908. Ett fjärdedistrikt tillkommer för Möllevången, Södervärn och Sofielund (från 1911). Stationen kommer att ligga på Södra Förstadsgatan 97. Ytterligare en hästpiket inköps.
1910. Polisväsendet förvaltas av en poliskammare och en polisdomstol.
1912. Kåren lämnar Rådhusets källare och hyr in sig i ett nybyggt hus i hörnet av Engelbrektsgatan och Grynbodgatan.
1913. Adresskalendern uppger antalet konstaplar. Detektiva polisen: 13. Centralpolisen: 8 inspektorer, 10 konstaplar, 12 ridande och 16 extra. Distrikt 1: 47. Distrikt 2: 36. Distrikt 3: 15. Distrikt 4: 18.
1914. Inför anstormningen under Baltiska utställningen förstärks ordningsmakten med två detektivkonstaplar och ett tjugotal polismän. Ett stort antal poliser får utbildning i tyska och andra språk. Fridagar och semestrar dras in under sommar, vilket innebar att alla poliser arbetar tolv timmar om dagen utan den sedvanliga fridagen vart nionde arbetspass.
1915. Limhamn inkorporeras i Malmö och bildar ett femte distrikt på Linnégatan 17. Mobiliseringen under första världskriget drabbar poliskåren hårt. Att övervaka utlänningar i Malmö prioriteras.
1922. Första motordrivna fordonet införskaffas. Piketen kostar 11 500 kronor. Se bild.
1923. Adresskalendern upptar antalet konstaplar. Detektiva polisen: 24. Centralpolisen: 10 inspektorer, 23 konstaplar, 9 ridande och 16 extra. Distrikt 1: 47 konstaplar. Distrikt 2: 37. Distrikt 3: 15. Distrikt 4: 18. Distrikt 5: 6.
1925. Lag om polisväsendet i riket utfärdas.
1926. Ridande polis går hårt åt människomassorna under Möllevångskravallerna.
1927. Fröknarna Matilda Holmgren och Anna Herslow motionerar i stadsfullmäktige om att anställa polissystrar.
1931. En motorcykel med sidovagn (av märket Harley-Davidson) införskaffas, liksom en mindre personbil och tio cyklar.
1932. Första tjänstehunden i bruk en kort tid.
1933. Inrättas en statspolisavdelning i Malmö. Den består av 1 kommissarie, två överkonstaplar och 17 konstaplar. Därtill två kriminalöverkonstaplar och fem kriminalkonstaplar.
1934. I december invigs det nya polishuset på Davidhallstorg. Samma år anställs fem kvinnliga skrivbiträden. Två av dem ska vid behov kunna tjänstgöra som polissyster, det vill säga bevaka häktade kvinnor, hålla förhör med kvinnor och barn rörande sedlighetsbrott. En ny piketbil parkerades tillsammans med den gamla på gården.
1939. Tre nya polissystrar anställs på kriminalavdelningen. Patrullerande konstaplar utrustades med skjutvapen.
1940. Bilarna förses med radio.
1944. Polismän med utbildad och vältränad hund i tjänst beviljas extra ersättning.
1945. Adresskalendern upplyser om följande. I polishuset finns Kriminalpolisen med 1 föreståndare, 1 kommissarie, 7 överkonstaplar och 47 konstaplar samt Centralpolisen med en föreståndare, 4 överkonstaplar och 13 biträdande, 27 konstaplar därav 6 ridande, samt 36 extra. Där ligger också vaktdistrikt ett. Stadens övriga två distrikt ligger på Öster, Föreningsgatan 42 med 28 konstaplar och 5 överordnade och på Limhamn med adressen Linnégatan 17 med 113 konstaplar och tolv överordnade.
1953. De första kvinnorna antas på polisskolan.
1955. Redan ett decennium efter inflyttningen blir polishuset för litet. En ny huskropp byggs till i vinkel inne på gården. Bara något år senare läggs en femte våning till de fyra befintliga.
1965. Efter decennier av utredningar förstatligas polisen.
1969. Den gamla polisstationen vid Värnhem ersätts av en ny byggnad. Där samsas andra vaktdistriktet med trafikavdelningen, länstrafikgruppen och utlänningssektionen.
1972. Åklagarmyndigheten flyttar ut ur polishuset.
1994. Inflyttning i det nya polishuset kvarteret Gasklockan (en gång platsen för stadens gasklocka).
2015. Malmöpolisen överger definitivt gamla polishuset.

Läs mer:

Malmöpolisen 1874-1974, Britt-Inger Nord (1974)
Malmöpolisen 1874-1994, Lars Håkansson och Nils Nyström. (1994)
Malmö 1914 - en stad inför språnget till det moderna, Roger Johansson och Göran Larsson (2013)
Läs alla artiklar om: Försvunna Malmö
Gå till toppen