Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Tidsfaktorn är central"

EU:s nya förvaltningsplan för fiske är ett viktigt steg mot ett hållbart fiske i Östersjön. Tyvärr har den föreslagna planen dock stora brister – dessa bör snarast åtgärdas.
Det skriver forskare och företrädare för den vetenskapliga tankesmedjan Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum – Gustaf Almqvist, Maciej Tomczak och Tina Elfwing.

Under rekordåret 1984 landades omkring 400 000 ton torsk från det östra beståndet i djuphålorna utanför Bornholm. Tre år senare var fångsterna halverade. Och de fortsatte att minska.
De senaste fem åren har mängden landad torsk från i Bornholmsdjupet legat mellan 30 000–50 000 ton per år. Fiskenäringen har svårt att fylla sina kvoter och den torsk de får upp är liten, ovanligt tunn och i dåligt skick. Stora torskar är mycket sällsynta.
Varför mår torsken i Östersjön så dåligt?
Det historiska överfisket och utbredningen av döda bottnar har sannolikt med saken att göra. Men forskarna har inga entydiga svar. Dock står det mycket klart att fisket måste anpassas bättre efter det marina ekosystemets villkor. Annars kommer havets ekologiska bärkraft att försvagas ytterligare och torskbestånden får mycket svårt att återhämta sig till hållbara nivåer.
För närvarande är EU i slutskedet av att ta fram en ny flerårig förvaltningsplan för Östersjön som ska omfatta torsk, sill och skarpsill – en så kallad flerartsplan.
Detta är ett stort steg i rätt riktning. Forskare, miljöorganisationer och delar av fiskenäringen har länge varit kritiska till att fisket så ensidigt styrs utifrån artbeståndens storlek var för sig. Denna förvaltning är särskilt olycklig för Östersjön, där samspelet mellan torsk, sill och skarpsill har en fundamental betydelse.
EU-parlamentet väntas besluta om den nya planen i april. Därefter ska ministerrådet säga sitt. Det är alltså möjligt att vi har en ny förvaltningsplan på plats redan under sommaren.
Det är dock viktigt att denna process bara ses som en första etapp. Det rådande förslaget är nämligen fortfarande rudimentärt och har en rad allvarliga brister som snarast måste åtgärdas:
Målet om ”maximalt hållbart uttag” av torsk, sill och skarpsill saknar besked om vad det är som ska prioriteras. Vikt eller värde? Då länderna runt Östersjön koncentrerar sitt fiske på olika arter har sådana övervägningar stor betydelse för ekonomin och ekosystemet.
Torskens återhämtning är inte prioriterad. Historiska data visar att kraftiga variationer i torskbeståndens storlek ger ekologiska effekter i hela Östersjön. Därför måste torskens återhämtning prioriteras och styra förvaltningen av övriga arter.
Ekosystemansatsen i EU:s nya fiskeripolitik uppfylls inte. Planen måste ta betydligt större hänsyn till hur arterna samspelar och ha ett skarpare fokus på att skydda det marina ekosystemet.
Ingen hänsyn till ålder och storlek. Enligt EU:s havsmiljödirektiv, MSFD, är fiskebeståndens ålders- och storleksfördelning viktiga indikatorer för att bedöma den marina miljön, och bör därför ingå i planen.
Otillräcklig hänsyn till miljöfaktorer. Salthalt, temperatur och syretillgång varierar naturligt i Östersjön, vilket påverkar fisken. Planen måste ha en inbyggd beredskap för stora miljöförändringar, och fångstkvoterna bör ta rejäl höjd för variationer i fiskens rekrytering och tillväxt.
Osäker vetenskaplig grund. Trots nuvarande osäkerhet kring torskens status föreslår den nya planen höjda nivåer för torskens fiskedödlighet (mängden torsk som dör av fiske). Just nu arbetar Internationella havsforskningsrådet, ICES, fram nya råd för det östra torskbeståndet. Det är därför viktigt att planen ger utrymme för att inkludera dessa råd. 
Ovanstående punkter är våra kraftigaste invändningar mot den nya förvaltningsplanen. Därutöver kan vi konstatera att den saknar en tydlig beskrivning av hur processen för kvotsättning ska gå till, samt hur man ska agera när de vetenskapliga råden plötsligt revideras kraftigt, vilket exempelvis inträffade i fjol då ICES rekommenderade kraftigt sänkta torskkvoter för 2015.
Att Östersjön inom kort kan få en ny förvaltningsplan för fisket är en stor framgång. Samtidigt måste arbetet med att utveckla planen fortsätta. Tidsfaktorn är central. Även vaga och otillräckliga strukturer har en tendens att snabbt cementeras och bli svåra att korrigera.
Därför bör diskussionen om hur en reviderad förvaltningsplan ska se ut börja redan nu. Att lämna planen i sitt nuvarande skick, med alla sina brister, vore synd på en så god intention. Och ett stort bakslag för Östersjöns framtid.
Gustaf Almqvist
Maciej Tomczak
Tina Elfwing
Gå till toppen