Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

"Det här är hela Malmös problem"

Situationen på Värner Rydénskolan har varit riktigt svår i många år. Att det fått fortgå beror på att skolan ligger där den ligger, menar Sofie Nyberg Horning, före detta lärare och biträdande rektor på skolan.
– Hade det här ens varit möjligt på en skola i västra delarna av Malmö?

Det var många känslor som kom upp när Sofie Nyberg Horning i höstas läste i Sydsvenskan om hur elever beskrev det kaosartade läget på skolan. Sorg över det som hon en gång i tiden beskrev som "den bästa arbetsplats jag någonsin varit på". Frustration över hur hennes gamla kollegor har det.
– Lärarna där är fantastiska, duktiga och kompetenta, men det går ändå inte. Jag tror att många inte förstår vad det kräver att bemöta eleverna i den här situationen.
Och ilska. För svårigheterna på Värner Rydénskolan började för över tio år sedan. 2008 hade det gått så långt att rektorn och skyddsombuden själva anmälde till Arbetsmiljöverket och bad om ett beslut därifrån att stänga skolan. Personalen hörde av sig med mejl och brev till högre tjänstemän och ansvariga politiker.
– Min dåvarande rektor slet som ett djur och försökte få tjänstemän i stadsdelen att lyssna och fatta.
Ändå upplevde de inte att de fick särskilt mycket respons. Värner Rydén var ju den bäst fungerande skolan i Rosengård. Två tredjedelar av eleverna fick gymnasiebehörighet - ett svagt resultat egentligen, men allt beror på vad man jämför med. Och nu låg skolan där den låg, med grannskolor som klarade sig ännu sämre.
Då fick det inte så mycket uppmärksamhet att sjukskrivningarna bland lärarna på skolan konstant låg på 25 procent, att rektorn blev utbränd, eller att de elevärenden som gick vidare till socialtjänsten inte fungerade.
– Det är inte rätt. Det handlar om att det ligger i den stadsdelen där det gör. Med föräldrar som inte alltid orkar eller förmår, och som inte vet vad man ska kräva. Många tänker att det är det här som bjuds. Man sänker ribban för vad som är acceptabelt. I en skola i västra Malmö hade det regnat in anmälningar till Skolinspektionen, säger Sofie Nyberg Horning.
Våren 2009 blev hon biträdande rektor. Och känslan av kontroll, som hon ändå haft i sitt klassrum tidigare, ersattes av insikten att skolan bröt mot arbetsmiljölagen och likabehandlingslagen varenda dag, och att hon inte hade verktygen för att lösa det.
– När det brinner i ena änden av skolan och någon ska ha ihjäl en lärare i den andra änden, då är kränkningarna så här prioriterade, säger hon och håller handen strax ovanför golvet.
Under de senaste åren har chefer kommit och gått i stadsdelen. Rektorerna på Värner Rydénskolan likaså. Elever från de stängda högstadierna på Örtagårdsskolan och Rosengårdsskolan har skickats till Värner Rydén och gjort skolan alldeles för stor, anser Sofie Nyberg Horning.
– När man tappar relationen till eleverna blir det lätt en neråtgående spiral. Och du kan inte ha nära relation med så många elever. Man känner inte samhörigheten.
Det är dyrt med småskalighet.
– Men det här är också dyrt. Det måste kosta enormt med så många elever som inte får fullvärdig utbildning, och kompetent personal som lämnar skolans värld.
Nu uttrycker ansvariga politiker förvåning över att läget på Värner Rydénskolan har varit så illa. Sofie Nyberg Horning undrar hur det är möjligt att de har missat varningssignalerna.
– Om man har fritt fallande skolresultat, är inte det en tydlig signal? Vi är många som inte är kvar som blir provocerade av att man säger att det inte kommit signaler.
Sofie Nyberg Horning välkomnar det helhetsgrepp som kommunen nu har tagit med omorganisationen till en enda grundskoleförvaltning. Det är en långsiktig lösning.
Men just i det läget där Värner Rydénskolan är nu, tycker hon inte att det duger att prata om att skolan har lösningen i egna händer. Under den värsta tiden när hon var biträdande rektor, blev det pedagogiska fokuset underordnat i kampen för att behålla lugnet på skolan.
– Man säger att det är skolan som äger frågan, men inte på den här typen av skola.Det här är hela Malmös problem och hela Malmös ansvar att lösa, man kan inte lägga det i knät på de enskilda skolorna.
Krisskolorna har avlöst varandra i Malmö. Innan Värner Rydén var det Rosengårdsskolan och Örtagårdsskolan, som båda stängde högstadierna för ett par år sedan. Innan dess var det Stenkulaskolan och Hermodsdalsskolan. Värner Rydénskolans problem har pågått i sju år, nästan en hel grundskoletid.
Samma fråga som inledde texten, får avsluta den: Hade detta varit möjligt på skolor i västra delarna i Malmö?

Flera skolor har lagts ner

2000: Alla lärare på Stenkulaskolan blir uppsagda och sedan rekryteras personal på nytt, detta på grund av dålig arbetsmiljö. Eleverna får gå i tillfälliga lokaler under renovering av skolan.
2006: Hemodsdalsskolans högstadium läggs ner. Orsak: dåliga studieresultat, omfattande skadegörelse och våld. Högstadiet öppnar igen 2011. (Bilden)
2013: Rosengårdsskolans och Örtagårdsskolans högstadium läggs ner. Orsak: Dålig arbetsmiljö och låga betyg.
I Sverige har en rad skolor i utsatta områden lagts ner av samma skäl.
Gå till toppen