Magnus Ranstorp har jobbat med islamistisk terrorism under hela sitt yrkesliv, ända sedan Lockerbieattentatet 1988 förde in honom på terroristforskningens bana vid skotska University of S:t Andrews.

Han har vunnit större erkännanden utomlands än i Sverige när han forskat kring en lång rad muslimska organisationer, alltifrån Hizbollah och Hamas till al-Qaida och IS.

När han för tio år sedan blev forskningsledare på Försvarshögskolan i Stockholm blev Magnus Ranstorp allt mer inriktad på radikaliseringsprocesser som kan göra unga muslimer till terrorister.

Han mötte stark kritik när han 2009 lade fram en lägesrapport om de hot mot demokratin som han ansåg sig kunna skönja i Malmö.

De bestod av en ökad radikalisering inom muslimska grupper i Rosengård.

Magnus Ranstorp varnade för att samma utveckling var på gång i Södra innerstaden, Lindängen och Fosie. Enligt rapporten såg många muslimer i Malmö de dåvarande krigen i Irak och Afghanistan som "västvärldens krig mot islam".

– Vi trampade rakt in i ett politiskt minfält, säger han idag.

Kritiken har uteblivit när han gjort senare studier på annat håll. För tre år sedan besökte han Tyskland, Holland, Storbritannien och Danmark för att se hur svenska kommuner bäst kan förebygga islamistisk extremism.

– Det gäller att skapa lokala hjälplinor, någonstans anhöriga kan vända sig, säger Magnus Ranstorp.

För två år sedan lade han fram en rapport om den våldsbejakande extremism som slagit rot bland unga muslimer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro.

Bland de 22 råd som då lades fram fanns tanken på att låta en nationell samordnare tackla problemet.

Den personen blev sedermera Mona Sahlin.

Vid den tiden kom de flesta svenskar som rest till Syrien från Göteborgsförorten Angered. Därför stämde Magnus Ranstorp och hans medarbetare träff med stadsdelspolitikerna.

– Vid första mötet frågade vi dem hur de såg på problemet och hur kriget i Syrien gjort avtryck i den lokala debatten.

– Frågan ledde till att politikerna förvånat tittade på varandra. De hade aldrig någonsin diskuterat det ämnet, berättar Magnus Ranstorp.

"Situationen är typisk. Angered har blivit ett rekryteringscenter för jihadkrigare som ger sig av till Syrien", skriver Ranstorp i senaste numret av tidskriften Foreign Policy i Washington.

Efter mötet i Angered fick Magnus Ranstorp till ett aktivt arbete mot radikalisering i Göteborg. Just nu leder han ett liknande projekt i Köpenhamn. Därefter står Kanadas större städer på tur.

Han tycker att det svenska ointresset kring islamistisk extremism och den debatt som förs i Sverige kring unga muslimer som förhärligar IS och dess terrordåd i Syrien är "fullständigt barrock":

– Det som förvånar är att man från politiskt håll inte sett vad som sker. Det finns en aktivistisk agenda som går ut på att tona ner extremism och relativisera islamistiskt våld. Flera muslimska organisationer vägrar ta avstånd från IS.

– Debatten är helt verklighetsfrämmande. Den har dock blivit bättre på senare tid när det blivit så uppenbart att IS står för vidriga och helt orättfärdiga våldsmetoder.

Född i Hästveda i mars 1965.

Utbildning: Gymnasium i Båstad och Markaryd 1977-80, Gustavus Adolphus College, Minnesota 1981-85, Monterey Institute of International Studies, Kalifornien 1985-86.

Karriär: Utrikespolitiska institutet i Stockholm 1988-90, University of St Andrews 1990-2005, Försvarshögskolan i Stockholm sedan 2005.

Aktuell: Terroristforskare med uppdrag i Göteborg, Köpenhamn och Kanada.