Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Gör som Mikael Eriksson: bjud in en okänd

Då: Han skickade en helt vanlig middagsinbjudan. Till någon han aldrig förr hade träffat. Nu: Tusentals skåningar vill gå i Mikael Erikssons spår och låta middagsbordet visa vägen till integration.

Mikael Eriksson, grundare av Främling på middag.
– Det var maten det började med, men det är människorna det handlar om, säger grundaren till Främling på middag.

– Jag bjöd in en främling till mitt hem för att äta middag. Det har resulterat i otroligt mycket kärlek och värme. Det började i en av alla Facebooks köp- och säljgrupper. Mikael Eriksson fick ett återbud till sin planerade sushikväll och efterlyste en ny middagsgäst.
– Det låg mer bakom. Det började egentligen med en skilsmässa. Jag separerade från min fru och gick från att ha familjeliv till att undra hur man hittar lusten att laga mat när man är helt själv. Middagsinvitationen har resulterat i Facebookgruppen Främling på middag – med över 1 900 medlemmar som flera gånger i veckan bjuder in varandra på middag.

– Det slog mig aldrig riktigt att det skulle vara konstigt, men människor har glömt bort hur man gör för att skaffa kompisar. Det hade jag också gjort, men jag börjar lära mig igen.

I dag har konceptet vuxit ytterligare. Det finns middagsgrupper för veganer, vegetarianer, för middagssugna i andra delar av Skåne och en lokal variant i Umeå. I grupper för främlingar på äventyr ersätts middagarna med opera­besök, danskvällar och pysselträffar. Och ännu större ska det bli. Främling på middag är sedan några veckor tillbaka också ett företag. Idén är att sprida främlingsinitiativet med föreläsningar och en kokbok.

– Jag tror att vi är något på spåret för att bryta utanförskapet. Jag vill sprida detta och nå ut till människor som jobbar med det.
Hur viktig är maten i konceptet?
– Maten är egentligen irrelevant. Du kan äta varmkorv med bröd eller oxfilé, du är ändå ensam om du äter ensam.

Redan i september dyker Främling på middag upp i ny form. Under Kulturnatten i Lund ställer Galleri Närbild ut bilder från middagarna. Innan dess hoppas Mikael lyckas öka mångfalden i gruppen.

– Vi försöker få fler utrikesfödda att delta, jag vill lära mig mer om persisk matlagning till exempel. Vi förväntas göra något stort för att integrera samhället, men ett enkelt steg är att vi öppnar dörren och säger "välkommen in".
 

"Vi har olika yrken, olika intressen – därför blir det intressant!"

Sofie Olsson har varit på tre främlingsträffar: en italiensk afton med fyra deltagare, en middag för sex personer och en mingelkväll med tjugotvå främlingar.
Hur viktig är maten?
– Vad som bjuds på är egentligen oväsentligt, det viktigaste är de nya bekantskaperna.
Vilken är den största ­vinsten med middagarna?
– Det är att jag har mött olika typer av människor. Gemensamt för alla är att jag förmodligen aldrig hade mött dem i min vardag. Vi har olika yrken, olika intressen – men det är exakt därför det blir intressant! Mötena har gett mig ett par riktigt trevliga och nya bekantskaper.
Varför är du med i gruppen?
– Jag har alltid varit lite skeptisk till nya bekantskaper, men jag måste bli bättre på att lyssna på andra och inte bara visa intresse för de som jag känner har något gemensamt med mig. Och framför allt vill jag inte vara så snabb på att döma ut andra.
Vilken blir din nästa middag?
– Det blir en ostbricka med tillbehör hos mig. Twisten är att var och en också tar med sig en ost som man tycker representerar sig själv.
 
Ruben Wiebe menar att middagarna kan krossa fördomar.

"Folk är oftast trevligare än man tror."

Ruben Wiebe har gått all-in och varit på tre hemmamiddagar, två restaurangbesök och tre fikor.
Du ska själv arrangera en middag snart. Vad bjuder du på då? 
– Jag ska arrangera en middag med lchf-tema och sedan utgång i Malmö för åtta personer. Det är en spännande grej att träffa nytt folk!
Och så har du bjudit in främlingar till ett äventyr? 
– Ja, jag har bjudit in till att följa med mig till Helsingborg för Göteborgsvarvets seedningslopp. Det är ett lopp man springer för att flytta fram sin startposition på Göteborgsvarvet. Det vore kul om folk hänger på eller bara kommer upp och hejar!
Varför bestämde du dig för att gå med?
– Det var rent spontant. Jag tycker att grundidén att öppna upp sitt hem för folk är väldigt bra. Om man har fördomar mot folk är det jättebra för det krossar alla fördomar. Folk är oftast trevligare än man tror.
Vilken är den bästa middagen du har varit på? 
– Den första jag var på var väldigt trevlig, det var många skratt, god mat och en trevlig värd. Vi åt någon köttgryta och där var främlingar från 18 till 67-årsåldern – det var en häftig blandning.
 
Petra Pålsson ser middagarna som en vinst för samhället.

"Finns det hjärterum finns det stjärterum!"

Petra Pålsson har bjudit in på söndagsbrunch med chiapudding, havregrynsmjölk och glutenfritt frö- och hälsoknäckebröd.
Var det inte nervöst att bjuda hem främlingar?
– Min första tanke var: tänk om det kommer någon knäppgök hem till mig! Men vi i Sverige behöver lära oss att vara mer öppna och varma mot våra medmänniskor.
Krävs det något särskilt?
– Nej, finns det hjärterum finns det stjärterum! Själv bor jag typ compact living med två överglada och kärleksfulla hundar som tar mycket plats.
– När jag bjuder in främlingar på middag är jag noga med att berätta vilka förutsättningar som finns här. Jag tycker att det är mysigt och hemtrevligt att tränga ihop sig.
Varför bjuder du hem främlingar?
– Två sidor är viktiga – den kortsiktiga och den långsiktiga. Långsiktigt är det en samhällsvinst. De människor du har delat en måltid med och bjudit in i ditt hem visar du respekt till ute i samhället.
– Kortsiktigt så får man nya bekantskaper och nya erfarenheter, man utökar sitt sociala kontaktnät och får nya smakupplevelser.
Gå till toppen