Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Betyg i idrott på gymnasiet är meningslöst

"Arbetsgivaren bryr sig knappast om hur snabbt arbetstagaren springer."

”Behåll idrotten i skolan men ta bort betyg med flera nivåer i ämnet”, skriver Josefin Fredlund Hwasser.Bild: PONTUS LUNDAHL TT
På alla gymnasieskolor är idrott en del av undervisningen, oavsett program. Regeringen har bestämt att idrott är en obligatorisk kurs oberoende av vilken inriktning man går. Ett argument för detta är att ungdomar idag rör på sig för lite. Forskning har även visat att man får bättre betyg av att idrotta. Det går alltså att konstatera att skolidrott är nyttigt för elever. Men är det lämpligt att få betyg i idrott på gymnasiet?
Skollagen säger så här om syftet med gymnasieskolan: ”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.” Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet är att grundskolan ska ge en allmän grund medan gymnasiet fördjupar sig inom specifika ämnen beroende på individens framtidsplaner.
Om man går på en högskoleförberedande linje är det onödigt att få betyg i idrott då främst de teoretiska ämnena räknas, både vid antagningar till högskolor och vid jobb. Arbetsgivaren på en arkitektfirma bryr sig knappast om hur snabbt arbetstagaren springer milen eller hur backhanden i tennis ser ut.
Betyg i idrott på gymnasiet har bara en mening för den som vill läsa vidare på en idrottsrelaterad linje och till exempel bli idrottslärare eller fotbollstränare. Bedömningen borde därför begränsas till godkänd eller icke godkänd. Skolan ska främst lägga vikt vid om eleverna deltar eller inte eftersom idrott och rörelse är viktigt för att må bra och höja sin prestationsförmåga i skolan.
Det finns andra ämnen som krävs på få arbetsplatser, som vissa moderna språk. Men de är inte obligatoriska – utan tillval i gymnasieskolan. De krävs också på en del arbetsplatser och språk ses som meriterande i stora delar av arbetslivet. Moderna språk ger dessutom meritpoäng som gör det lättare att komma in på högskola och universitet.
Betyg i idrott är inte ens nödvändigt för elever som satsar på att bli idrottsmän eller idrottskvinnor eftersom skolidrottens syfte inte är att utbilda elitidrottare utan snarare att få elever att röra på sig mer. De som brinner för och vill satsa på idrott är oftast med i en förening där träningen är anpassad efter det speciella intresset och ger möjlighet till utveckling till skillnad från skolan som är mycket översiktlig i de olika idrottsformerna. Talangscouter lägger inte stor vikt vid betyg i skolidrott utan prioriterar kompetensen på idrottsplanen.
Betyg i idrott på teoretiska linjer är onödigt, överflödigt och meningslöst eftersom de kunskaperna prioriteras på väldigt få arbetsplatser. En arbetsgivare söker i princip aldrig en civilingenjör med toppbetyg i idrott. Det är som att bedöma en busschaufförs kompetens utifrån färgen på hans ögon. Det är som att kräva att dörrvakterna utanför en klubb ska kunna korsstygn.
Behåll idrotten i skolan men ta bort betyg med flera nivåer i ämnet.
Josefin Fredlund Hwasser
Gå till toppen