Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Var sjätte överskuldsatt har försökt ta sitt liv

En halv miljon svenskar har skulder som de inte klarar av. De drabbas av depressioner och ångest fem gånger oftare än andra.

Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
Richard Ahlströms granne hade en ingenjörsfirma med sju anställda. När den ekonomiska krisen slog till 1991 uteblev beställningarna och skulderna hopade sig.
– Han drog sig mer och mer undan för sig själv, i takt med att ekonomin blev sämre. En dag hittade de honom död på vinden. Han hade hängt sig.
För grannarna i villaområdet var företagarens självmord en chock. För psykologen Richard Ahlström blev det dessutom startpunkten på en forskargärning.
– Jag hade inte klart för mig vilka mekanismer som drabbar en människa som inte klarar av sina skulder. Och jag tänkte, att om ingen annan forskar på det här så ska jag göra det.
Richard Ahlström började söka anslag men fick inga. Intresset från forskningsstiftelserna var inte stort, kanske för att de överskuldsatta "bör skylla sig själva".
Överskuldsatt är den som inte klarar utbetalningarna en vanlig månad. Drygt en halv miljon svenskar beräknas vara i den situationen. Det är i regel inte lyxkonsumtion som har fört dem dit, utan avgörande livsförändringar som skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet. Nio av tio överskuldsatta har drabbats av något av detta, enligt en undersökning hos kommunernas skuldrådgivare. De hade små marginaler redan förut och hamnade på minus när krisen kom.
Richard Ahlström fick till slut pengar från Konsumentverket för en undersökning. Många år senare gav Folkhälsoinstitutet anslag till en ännu större kartläggning av de överskuldsattas hälsa. I år ges den senare ut i tryck och resultatet visar på dramatiska skillnader:
Depressioner är fem gånger vanligare bland överskuldsatta än andra. Liksom ångestattacker och självmordsförsök.
När det gällde diagnoser som hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes 2 noterade Richard Ahlström en översjuklighet på nio gånger genomsnittet. Detta gör överskuldsättningen till en sorts cancer i samhället, tycker psykologen.
– Det är ju inte bara den skuldsatte som är utsatt, hela familjen präglas till slut av hopplöshet. Sammantaget blir det mer än en miljon människor som är drabbade.
Richard Ahlström är idag docent vid Malmö Högskola. Han understryker att vi inte kan veta hur ofta det är skulderna som leder till psykisk ohälsa och hur ofta sambandet är det omvända. Sjukdom i sig ökar risken för överskuldsättning, eftersom den leder till sämre ekonomi.
– Men vi vet att de överskuldsatta har betydligt sämre hälsa än genomsnittet. Det är en skam att detta får pågå år efter år.
De överskuldsatta mår också sämre ju längre de tvingas vänta på en lösning, säger Richard Ahlström.
Enligt lag ska varje kommun erbjuda budget- och skuldrådgivning. Det finns ungefär 350 kommunala skuldrådgivare i Sverige.
– Jämför det med hundratusentals överskuldsatta. I storstäderna kan man få vänta ett år på att få träffa en skuldrådgivare, och då är det bara för ett inledande samtal, inte åtgärder.
Sedan 1994 kan överskuldsatta ansöka om skuldsanering, där skulderna så småningom avskrivs sedan den skuldsatte i minst fem år levt på existensminimum och betalat efter förmåga. Men skuldsaneringen hjälper få och kommer för sent, enligt flera utredningar.
– De som får skuldsanering är en pytteliten del av alla överskuldsatta. Och hjälpen kommer sent i livet, ofta i mitten av 50-åren när personen redan hunnit etablera en ganska svår ohälsa. Man har gått i år efter år och undrat hur det ska gå, utan att få hjälp.
I andra länder sätts insatser in betydligt snabbare, säger Richard Ahlström. Kanada, USA, Tyskland och Belgien är exempel där långivare och/eller låntagare på olika sätt förbinder sig att genast slå larm vid betalningssvårigheter.
– Nyligen fick vi veta att Ericsson varslar 2 200 anställda om uppsägning. Säkert kommer ett par hundra av dem att få problem med sina huslån och liknande, säger Richard Ahlström.
Han ser också två andra "nya riskgrupper":
– Den ena är de nyblivna pensionärerna. De kommer från ett arbetsliv med hygglig lön och har många gånger inte förstått att de faktiskt får inkomsten halverad. Så sitter de med ett par kreditkort och ett huslån. Och så kommer den första pensionen och den räcker inte.
– Den andra nya riskgruppen är de invandrare som saknar utbildning, kanske är analfabeter, och inte förstår hur det finansiella systemet fungerar. De kan bokstavligen se det snabba sms-lånet som en skänk från ovan.
Under 2014 fick Kronofogden in 56 641 nya ärenden om snabblån. Det var 15 procent fler än året före.
Den effektiva räntan på ett sms-lån kan vara tusentals procent och för den som inte kan betala tillbaka växer skulden snabbt.
Hur kan man på sikt motverka den ohälsa som överskuldsättning för med sig?
– Det första är att ge de överskuldsatta hjälp så fort problemen uppstår. Man ska inte behöva vänta mer än högst ett par månader.
– Det andra är utbildning. Alla måste lära sig att det är förenat med risker att ta lån, alla måste lära sig räkna ränta.
Vad kan psykologer och terapeuter göra för alla dem som redan mår dåligt? Det är en utmaning, svarar Richard Ahlström.
– Jag blir pensionär om ett år. Jag ska försöka arbeta frivilligt och ha samtal med överskuldsatta, försöka få dem tillbaka till något som kan kallas hopp om livet.

Svenskarnas skulder

3 845 976 personer i Sverige hade skulder den 1 juli 2013.
Deras disponibla inkomst var i genomsnitt 241 000 kronor.
Deras skuld var i genomsnitt 587 000 kronor, varav 559 000 kronor i bolån.
426 046 personer fanns vid senaste årsskiftet hos Kronofogden för att de inte klarar sina skulder.
Totalt beräknas 600 000 personer vara överskuldsatta, dvs de klarar inte sina månadsbetalningar.
Källa: Riksbanken, Kronofogden m fl.
Gå till toppen