Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Utvärdera mera

Sociala investeringsfonder är det nya grå – som i kommunalgrå.
Blir insatser för hemlösa effektivare om de sker via en social investeringsfond?Bild: LEIF R JANSSON
Sedan Norrköpings kommun var först ut 2010 med att inrätta en social investeringsfond har konceptet spridit sig över Sverige.
Idag har minst var femte kommun, två landsting och två regioner infört sociala investeringsfonder. Dit hör Malmö, där det inrättats fonder för barns och ungdomars livsvillkor, för personalhälsa och mot hemlöshet.
Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har beskrivit fonderna som "ett viktigt steg för att stärka vårt arbete för att bygga ett socialt hållbart Malmö".
Grundtanken är att små problem ska åtgärdas omedelbart, innan de hinner växa sig stora. Genom att barn tidigt får stöd ska de klara skolan bättre och så småningom bli produktiva samhällsmedborgare. Till exempel.
Det kan uppfattas som ett snävt, kameralt nyttotänkande, men det handlar också om mänskliga vinster: barn som misslyckas i skolan blir lätt ungdomar på glid som riskerar att i vuxen ålder hamna i kriminalitet och missbruk.
I två nyutgivna rapporter tittar SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, närmare på dels hur fonderna fungerar idag och hur de kan utformas och utvecklas, dels hur sociala investeringar kan och bör utvärderas.
Rapportförfattaren Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, förvånas över ointresset vad gäller att analysera, utvärdera och belysa de långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenserna av sociala investeringar. Hultkrantz efterlyser ett nationellt, samordnat system för en sådan utvärdering.
En förklaring till det bristande intresset är förstås att utvärdering är svårt när perspektivet är långsiktigt. Hur slå fast att satsningar detta budgetår har ett orsakssamband med förändringar som kanske blir synliga först om ett eller två decennier?
Om politiker inte är överdrivet angelägna om att se sina olika reformer utvärderade kan det hänga samman med att effekterna sällan motsvarar de rosaskimrande resultat som ställts i utsikt. Tänk etableringslotsar och jobbcoacher för att ta ett par exempel i någorlunda närtid.
Det ligger något intuitivt självklart över tanken bakom sociala investeringar: att satsa pengar på att förebygga, att försöka göra rätt från början och att ingripa tidigt om något är på väg att gå fel.
Samtidigt har konceptet något av "kejsarens nya kläder" över sig. Att en kommun, som har ansvar för stora delar av välfärden – förskola, skola, hälso- och sjukvård – arbetar förebyggande måste betraktas som givet. Den intressanta frågan blir då vad omvägen via sociala investeringsfonder tillför rent konkret.
Utan kvalificerade utvärderingar kan svaret inte bli annat än rena gissningen.
Gå till toppen