Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Därför är det så svårt att komma åt näthat

Yttrandefrihetsexpert kritisk: ”Polisen prioriterar inte dessa brott. En toleransutveckling har slagit rot i rättsväsendet.”

"Jävla hora! Jag ska söka upp dig och knulla dig hora!"
Sedan Kiki Nilsénius, som då var en helt okänd Landskronabo, lade ut en kritisk låt om Sverigedemokraterna på Facebook har hon blivit våldtäktshotad, kallad slyna och landsförrädare och tagit emot mer hat och hot än hon kan minnas.
Hon har försökt bemöta allt i vänlig ton.
Men den här kommentaren valde hon att polisanmäla.
– Det var ändå obehagligt med det där "jag ska söka upp dig".
Inom kort kom beskedet från polisen. Anmälan var nedlagd.
Kiki Nilsénius är inte ensam.
96 procent av alla hot och kränkningar på nätet som polisanmäls läggs ner av polis och åklagare. Det visar en undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Två av tio nedläggningar har logiska förklaringar: det som skett är inget brott, eller så är gärningsmannen inte straffmyndig.
– Allt otrevligt som sker på nätet är inte olagligt även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som drabbas, säger kommissarie Ulrika Sundling vid Polismyndigheten.
Läs också Så påverkar hatet demokratin
Men det vanligaste skälet till att polisanmälningar om hot och kräkningar på nätet aldrig utreds är att polis och åklagare inte lyckas hitta tillräckliga bevis eller identifiera en gärningsman.
Nils Funcke, expert på yttrandefrihetsfrågor.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Nils Funcke som är expert på yttrandefrihetsfrågor anser inte att polisen gör tillräckligt.
– Många av de kommentarer som haglar och far runt på internet uppfyller med råge det som kan anses brottligt och därmed straffbart. Att antalet anmälningar, förundersökningar, för att inte säga åtal, är få beror till del på att polisen inte prioriterar dessa brott, säger han.
Även civilrättsprofessor Mårten Schultz som är expert på nätjuridik tycker att rättsväsendet borde satsa mer.
– Polis och åklagare borde ha fler människor med specialistkompetens för att kunna hantera det här, säger han.
Kritiken får stöd av Brås rapport: anmälningar som borde kunna utredas läggs ändå ner, och en viktig förklaring är dålig IT-kunskap inom hela rättsväsendet.
En typisk miss som kan stjälpa en utredning är att polisen på grund av okunskap inte förklarar för anmälaren hur viktigt det är att säkra bevis genom att ta en skärmdump eller spara meddelanden.
Förbättringar är på gång, säger kommissarie Ulrika Sundling. Polisen satsar på vidareutbildningar och mer undervisning i grundutbildningen. Dessutom ska ett nationellt IT-brottscenter inrättas.
Läs också Momodou Jallow om hatet mot honom: ”Skicka hem negerparasiten med vändande bananbåt”
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke ser dock andra problem än okunskap. Hans uppfattning är att näthat blivit mer accepterat i samhället och att detta påverkar polis och åklagare.
– Jag tycker mig ha kunnat märka en toleransutveckling inte bara rent allmänt utan att den även slagit rot hos rättsväsendet. Att råda bot på detta är inte i första hand en fråga om att skärpa lagarna utan att ansvariga ministrar ser till att polis och åklagare tar dessa "vardagsbrott" på det allvar de förtjänar, säger han.
Sverige har en långtgående yttrandefrihet som regleras av flera grundlagar och gäller alla. Därutöver finns, genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ett extra starkt skydd för massmedier som dagspress och webbplatser med utgivningsbevis. Men de flesta bloggar och webbplatser med kommentarsfält där hat och hot sprids saknar utgivningsbevis, konstaterar Nils Funcke.
– För kommentarer lämnade där svarar i första hand den som skrivit dem. Den som skriver på ett hotfullt sätt kan dömas för olaga hot och ofredande, och finns sexistiska inslag kan det vara fråga om sexuellt ofredande. Utmålar man någon som brottsling eller på annat sätt lämnar uppgifter som kan utsätta en person för andras missaktning kan det vara frågan om förtal, säger han.
En svårighet som Brå lyfter fram är att hot på nätet ofta är alltför diffusa för att falla inom rubriceringen olaga hot.
Dessutom måste polisen få ut nödvändiga inloggningsuppgifter från internetföretagen, och det är inte alltid enkelt. Rikskriminalen har ett samarbete med Facebook, men enligt Brås rapport är det fortfarande viktiga aktörer som inte samarbetar med polisen.
Civilrättsprofessor Mårten Schultz.Bild: Malin Hoelstad/TT
– Staten bör på olika sätt sätta lite mer tryck på IT-jättarna, säger civilrättsprofessor Mårten Schultz.
Men det räcker inte alltid:
– Även om man har en eller flera misstänkta ip-adresser så måste man också veta vem som satt vid tangentbordet, säger kommissarie Ulrika Sundling.
Ytterligare en förklaring till att många anmälningar läggs ner är att förtal och förolämpningar, så kallade ärekränkningsbrott, i de allra flesta fall inte ska drivas av polis och åklagare utan av målsäganden själv, enligt en lagskrivning. Förra året mjukades lagen upp för att det skulle bli enklare för åklagare att driva sådana brott. Kravet på särskilda skäl slopades. Men huvudregeln är fortfarande att målsäganden driver fallet.
– Detta är något man bör se över igen för att skapa integritetsskydd i digitala sammanhang, säger Mårten Schultz.
Han efterlyser särskilda krafttag mot det näthat han kallar demokratifarligt.
– Politiker och journalister är inte viktigare än andra människor. Men det finns en samhällsaspekt av hat som riktas mot demokratiska funktioner. Då är det inte bara ett angrepp på en person utan på samhället i stort. Det påverkar det demokratiska samtalet och kan tysta ner människor.
Det finns redan en särskild brottsrubricering för den som genom tvång eller hot försöker påverka den allmänna åsiktsbildningen: brott mot medborgerlig frihet. För detta brott dömdes en person som hotade journalister på GT-Expressen, men Göta hovrätt mildrade det till olaga hot.
Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter beklagade detta i ett uttalande i Medievärlden:
– Det är mycket tråkigt att hovrätten inte gick på den väg som tingsrätten gick, det vill säga, dömde till medborgerlig frihet. Det hade varit en bra markering. Hot mot journalister och mediehus är hot mot demokratin.

Detta är näthat

Näthat kan vara en rad olika brott: Olaga hot, ofredanden, friskräkningsbrott, olaga förföljelse samt förtal och förolämpning som är ärekräkningsbrott.
"När människor utsätts för hot och kränkningar i den digitala miljön kan det, förutom lidande för de utsatta personerna, innebära en begränsning av deras deltagande i opinionsbilden samt i diskussioner och debatter om olika samhällsfrågor".
Ur Brottsförebyggande rådets rapport om näthat från februari 2015

96 procent

av alla anmälda nätkräkningar läggs ner av polis och åklagare.

44 procent

läggs ner för att bevis saknas eller misstänkt gärningsman inte identifierats.

20 procent

går inte att utreda eftersom de inte är brottsliga eller den misstänkte inte är straffmyndig.

33 procent

av nätkräkningarna kommer från anonyma eller obekanta

30 procent

av hot som anmäls är så diffusa att brott inte kan bevisas.
Källa: Brå
Gå till toppen