Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Kurvan för romers livslängd i Europa börjar flacka vid 35."

Det skriver Soraya Post (FI), ledamot i Europaparlamentet.

Om en vecka, den 15 april, röstar Europaparlamentet om en resolution som erkänner förintelsen av romer under andra världskriget samt antiziganismen i Europa. Det är en resolution som jag tagit initiativ till och skrivit. Bakom den ligger år av arbete från romska organisationer och aktivister.
För en lyckad integrationsprocess mellan romer och det övriga samhället är det grundläggande att de delar syn på sin gemensamma historia. Att det måste vara så har varit ett krav från oss romer sedan vi började organisera oss nationellt och internationellt.
Ett formellt erkännande av förintelsen av romer är ett måste eftersom den aldrig har erkänts på bred front – även om det är känt att romer förintades på grund av sin etniska tillhörighet.
Romer var och förblev laglösa i flera europeiska länder före och efter andra världskriget. Det var ingen slump att romer inte hördes i Nürnbergrättegångarna eller att romerna aldrig fick någon ersättning för sitt lidande. Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att deras plats i lägren ansågs försvarbar.
Att instifta en minnesdag för romernas förintelse är en viktig del i att bereda romer en rättvis plats i allas vår gemensamma historia.
Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 mördades samtliga i Auschwitz romska avdelning. Därför är den 2 augusti som europeisk minnesdag en del av resolutionen.
Antiziganismen är en förutsättning för fattigdom, marginalisering och diskriminering av romer. Den återfinns inte bara i sin mest extrema form hos nazister och rasister. Dess farligaste form visas i tystnad och likgiltighet hos makthavare och demokratiska församlingar. Det ger utrymme för våld och hat.
I Malmö är nu det tältläger som fanns i Pildammsparken borta. Medan de boende hämtade andan i ett skyddsboende efter nattligt våld revs lägret och deras ägodelar kastades i containrar.
De folkvalda verkar tro att de inte har något ansvar för tältläger som det i Pildammsparken. Det är i sådana situationer som det behövs människor som kan stiga fram och visa vägen, människor som med kärlek och mod kan skapa en framtid för alla.
Antiziganism skapar dödliga situationer. Kurvan som beskriver romers livslängd i Europa börjar flacka vid 35 års ålder. Orsaken är social segregation och diskriminering av romer när det gäller utbildning, sysselsättning, boende och tillgång till hälso- och sjukvård.
Om man läser EU:sgrundlagar, fördraget, och EU:s stadga om grundläggande rättigheter är det tydligt att EU inte bara handlar om att skapa ekonomisk tillväxt för medlemsländerna. EU ska bygga på respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Minoritetsrättigheter nämns särskilt. Värdena ska vara gemensamma för EU:s medlemsländer. Dessutom finns det tydliga regler när det gäller jämställdhet, likabehandling och förbud mot diskriminering.
I mars samlade jag representanter från Europaparlamentet, EU-kommissionen och Europeiska rådet. Tillsammans konstaterade vi att ett arbete mot antiziganism är den pusselbit som saknas för att en integrationsprocess när det gäller romer och majoritetssamhället ska kunna bli verklighet.
EU:s ramverk för romers integrering fokuserar på socialpolitik med insatser inom utbildning, arbete, boende och sjukvård som medlemsländerna ska genomföra inom sina respektive nationella strategier för romers integration.
De närmast obefintliga resultaten och den flagranta frånvaron av politisk vilja att åstadkomma förändring, trots att det finns EU-lagstiftning mot etnisk diskriminering i EU, visar tydligt att det inte går att komma någonvart utan en politik som aktivt bekämpar antiziganism.
Romernas situation är en fråga som berör alla länder, men det är EU:s ansvar att driva på medlemsstaterna för att åstadkomma förändring. Därför måste kampen mot antiziganism behandlas som en EU-fråga.
Jag har tagit upp att det behövs en mekanism som slår till om inte medlemsländerna lever upp till EU:s grundvärden. Att det finns reella konsekvenser när något sådant sker är en förutsättning för att den diskriminering och exkludering av olika grupper som förekommer i EU:s medlemsländer ska upphöra.
Efter mitt inlägg talade EU-parlamentet med en röst och krävde mycket större ansträngningar än hittills av kommissionen och rådet.
Europaparlamentet ska under våren utreda hur arbetet med en mekanism mot antiziganism kan stärkas.
EU måste återvända till sina grundläggande värden, inte bara vara en ekonomisk union.
Soraya Post
Gå till toppen