Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Att förbjuda tiggeri är ytterst ett försök att förbjuda fattigdom, och det låter sig inte göras med en lagtext."

EU-länderna måste på alla nivåer, kommunala, nationella och internationella, tillsammans ta itu med rasism, främlingsfientlighet och fattigdom och hur de påverkar varandra.
Det skriver Ioana Bunescu, som forskar om migration och etniska relationer vid Malmö högskola.

Röster höjs nu för att förbjuda tiggeri i Sverige. Men europeiska länder som valt den vägen har varken lyckats förbättra situationen för romer i Europa eller sätta press på den rumänska regeringen och andra europeiska länder, så att de i större utsträckning utnyttjar EU:s fonder för sociala och etniska ändamål.
Ett förbud mot tiggeri leder bara till en skenbar förändring: fattigdomen hos de tiggande romerna syns i bästa fall mindre på gatorna, men det minskar varken fattigdomen eller utanförskapet, som i olika former finns i alla europeiska länder.
Att förbjuda tiggeri är ytterst ett försök att förbjuda fattigdom, och det låter sig inte göras med en lagtext.
Ett vanligt argument i den svenska debatten är att många romska gatutiggare kommer från Rumänien, ett europeiskt land som blev EU-medlem 2007 och därför är det den rumänska regeringen som ska pressas att engagera sig i frågan.
Men faktum kvarstår, de flesta romer lever under sämre sociala och ekonomiska villkor än majoriteten av befolkningen i alla andra europeiska länder med stora romska grupper, som Ungern, Slovakien, Frankrike, Storbritannien, Spanien med flera.
Det tyder på att fattigdomen bland romer i Rumänien och i Europa har en etnisk dimension som måste ses i sitt historiska, politiska och socioekonomiska, men också i sitt demografiska, sammanhang.
Enligt den senaste folkräkningen, Rumänien genomför dem vart tionde år, utgjorde den romska delen av befolkningen 3,3 procent 2011, vilket motsvarar 621 573 personer. Statistiken utgår ifrån hur individen själv definierar sig. Många människor som av sina grannar uppfattas som romer, finns alltså inte med, eftersom de inte själva anser sig vara romer. Motsvarande siffror, som bygger på omgivningens uppfattning om etnisk tillhörighet, har alltid legat högre än folkräkningstalen och brukar visa att 8 till 10 procent av befolkningen är romer.
Skillnaden kan förklaras på flera olika vis:
· Romer vill inte identifiera sig som romer av rädsla för diskriminering och utifrån sin historiska erfarenhet av deportationer och förintelse. Folkräkningar användes under andra världskriget i flera europeiska länder, bland dem Rumänien, för att spåra upp och mörda främst judar och romer, men också andra grupper som ansågs olämpliga eller störande i en ”ren” stat.
· En del av de människor som av andra uppfattas som romer för att de är fattiga ser sig inte själva som romer och kan ha en annan etnisk bakgrund.
Det tyder på att begreppet romer dels omfattar en etnisk grupp och dels en socioekonomisk kategori, vanligen fattiga. Denna speciella överlappning är mycket betydelsefull, eftersom den kan ge en fingervisning om hur stater och kommuner i Europa kan gripa sig an frågan om den fattigdom bland romer som visar sig i tiggeri och hemlöshet i migrationsländer, i det här fallet Sverige. Det handlar alltså om att ta itu med både etniciteten och den rasism som genom historien funnits i de europeiska samhällena, och med fattigdomen och migrationen som är en följd av de sociala och ekonomiska klyftorna inom och mellan EU:s medlemsländer.
Ett förbud mot tiggeri skulle vare sig påverka rasismen eller fattigdomen; bara på sin höjd tillfälligt göra verkligheten mindre synlig på vissa håll i Sverige.
Lösningen ligger i att Rumänien, Sverige och EU-länderna på alla nivåer, kommunala, nationella och internationella, tillsammans tar itu med rasismen, främlingsfientligheten och fattigdomen i Europa och hur de påverkar varandra.
Ioana Bunescu
Översättning: Karen Söderberg

SKRIBENTEN

Ioana Bunescu är migrationsforskare vid Malmö högskola och författare till boken Roma in Europe. The Politics of Collective Identity Formation.

"Vart ska tiggarna ta vägen?"

Det är rubriken på en debatt i kväll, tisdag den 14 april, på Moriskan i Folkets park i Malmö.
Debattörer: Carina Nilsson (S), kommunalråd, Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd, Joakim Månsson Bengtsson (MP) och grundare av Hjälp tiggare i Lund, Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare samt Johanna Gustafsson Lundberg, lektor i teologi och etik vid Lunds universitet.
Arrangörer: Sydsvenskan, Moriska paviljongen och Arrangörsskolan.
Tid: Dörrarna öppnas kl 17.30 och debatten startar kl 18.
Fri entré. Debatten direktsänds dessutom på Sydsvenskan.se
Gå till toppen