Inpå livet

Programmering rymmer både matte och språk

En del tycker att det borde vara ett eget ämne i skolan. För i framtiden behöver fler kunna programmera.
I Malmö bjuder programmerare på gratis programmeringskurser för barn.

Det syns direkt att chokladbollar är mest poppis när barnen och ungdomarna tar paus från programmerandet på Foo Café. Fikat, precis som programmeringskursen Coder Dojo de går, är gratis.
 
Sami Kadoura och Gustaf Wennersten går i nybörjargruppen på programmeringskursen Coder Dojo, där Mattias Sund är en av mentorerna.Bild: Julia Lindemalm
 
Coder Dojo är öppen för alla barn mellan sju och sjutton år. Professionella programmerare agerar lärare. I Malmö började kursen våren 2012, så nu finns det deltagare på tre nivåer som programmerar appar, spel eller webbplatser, lite utifrån vad de har lust med.
Läs mer:Läsa kod ger barnen makt
Det kan verka lite ostrukturerat. Men om man utgår från vad barnen vill skapa, så behöver man aldrig förklara vad undervisningen ska vara bra för, menar Michael Tiberg, som driver Foo Café och Coder Dojo.
– Att förstå vad man ska ha saker till gör lärandet mycket enklare. Avancerad matematik blir enkel att förstå när matematiken sätts i ett sammanhang.
Han tycker att programmering är en missförstådd syssla. Bilden av introverta människor som nischat sig smalt, är helt fel. Ungarna lär sig att lösa problem på ett strukturerat sätt. De tränas i språkförståelse när de noga måste förklara för datorn vad den ska utföra. Och de måste kommunicera med sin mentor om vad de vill åstadkomma med den kod de skriver in.
 
Vi har hört flera föräldrar säga att barnen blivit duktigare i skolan av att gå här.
 
Allt är förmågor som krävs i skolans kursplaner. Michael Tiberg undrar varför programmering inte är något som redan finns i skolan.
– Vi har hört flera föräldrar säga att barnen blivit duktigare i skolan av att gå här. Det känns konstigt att man inte har anammat detta på högre nivå. Politikerna tjafsar om när man ska ge betyg i stället för att göra något som faktiskt hjälper, säger han.
Det är inte bara barnen som lär sig.
– I den här miljön har mentorerna chansen att lära sig av barnen också. De kommer med insikter och ställer frågor som man själv inte tänkt på. Det är viktigt att skapa en mötesplats och en kultur där vi lär av varandra, säger Michael Tiberg.
 
Programmering är kul, men kan vara lite frustrerande, tycker Fanny Zolotarevskaia. Mentorn Adrian Rybarczyk hjälper till. I bakgrunden David Wangen.Bild: Julia Lindemalm
 
I det minsta rummet sitter de elever som kommit längst. Fanny Zolotarevskaia stirrar frustrerat på skärmen framför sig. Rader av kommandon ska skrivas i rätt ordning för att få spelet att fungera som hon vill.
– Det här spelet går mig på nerverna. Varför måste det vara så komplicerat?
– Nu har du fastnat i en loop. Fortsätt och se om du kan komma igenom den, säger mentorn Adrian Rybarczyk.
Just nu är hon förvirrad. Men annars gillar Fanny Zolotarevskaia att programmera.
– Det har alltid varit en hobby. Jag prövade på litegrann, och när jag såg att ett kommando kunde få något att hända var det jättekul. Det är kul att göra egna hemsidor. Och nu håller jag på att lära mig hur man gör spel, säger hon.
 
Det finns många jobb i framtiden inom datateknik. Och min syster säger att det kan utveckla hjärnan.
 
Programmerare är hennes reservplan, om drömmen att bli läkare inte slår in.
– Det finns många jobb i framtiden inom datateknik. Och min syster säger att det kan utveckla hjärnan. Hon håller också på, säger Fanny Zolotarevskaia.
Inne hos nybörjargruppen har Malva Ideland, 10 år, skapat en björn.
– Björnen fyller år, och ankan och renen ska komma och fira, förklarar hon.
Programmet Scratch erbjuder färdigskrivna kommandon i pusselbitar, det gäller bara att plocka ihop bitarna i rätt ordning för att figurerna ska röra sig som hon vill.
– Det är ganska kul, men jag har jobbat i andra program också, säger Malva Ideland.
 
David Wangen lär sig programmera på kvällarna.Bild: Julia Lindemalm
 
Fredrik Rybarczyk rör sig mellan undervisningsgrupperna. På sitt arbete ägnar han sig åt att utbilda ingenjörer i programmering. På kvällarna gör han samma sak fast gratis och med barn.
– Vi tänkte: om vi kan göra det med vuxna, hur svårt kan det vara att göra det med en begåvad tolvåring? Vi har gett oss fan på att så många kids som möjligt ska lära sig koda, säger han.
Malin Christersson studerar Coder Dojo inför sin doktorsavhandling på Lunds universitet. Programmering på datorer kan föra in matte på en hög nivå samtidigt som barnen känner att det är relevant för dem i deras vardag, tycker hon.
Programmering passar också olika slags barn.
– Vissa barn vill att det ska vara fint, andra drivs av funktionalitet. Oavsett intresse kan de känna att de har lyckats med något. Man kan vara väldigt artistisk när man programmerar, säger hon.
Gå till toppen