Åsikter

Läsartext: Män är inkvoterade på höga positioner i näringslivet genom kontakter

Malmö Jämställdhetsbyrå anser att det är viktigt att arbeta med ökad jämställdhet inom alla samhällsområden. Vi håller med Falkman (Åsikter 27/4) om att jämställdhet i arbetslivet är eftersträvansvärt inom samtliga sektorer och yrken och att fortsatta insatser behövs för att uppnå detta. Vi menar att frågan om jämställdhet handlar om människors val och möjligheter att inte styras av normer och föreställningar om kön.
Män tenderar att rekrytera andra män, skriver Malmö Jämställdhetsbyrå. Veckans Affärer utser varje år näringslivets mäktigaste kvinnor. 2014 prisades från vänster Kristina Bardh, Sonat Burman-Olsson, Helena Helmersson och Marie Ehrling.Bild: FREDRIK PERSSON / TT
Falkman skriver att det är inkonsekvent att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser men samtidigt inte kvotera in män till högskoleutbildningar där män är underrepresenterade. Problemet inom näringslivet är att män redan är inkvoterade på höga positioner. Dessa tjänster tillsätts ofta genom personliga nätverk och är svårare för kvinnor att få tillträde till, eftersom män tenderar att rekrytera andra män. Allra svårast är det för utlandsfödda kvinnor. Anledningen till att kvinnor som grupp är överrepresenterade på högskoleutbildningar är inte att de har inofficiell förtur, utan att de generellt är mer studiemotiverade och har högre betyg än män. Att kvotera in män till högskoleutbildningar på basis av kön skulle därför vara orättvist mot kvinnor. Problemet med färre män i högre utbildning måste tacklas på annat sätt, genom att tidigt bryta negativa maskulinitetsnormer bland barn och unga. Och faktum kvarstår att trots att kvinnor är överrepresenterade inom högre utbildning är de underrepresenterade på inflytelserika välbetalda positioner. Män som grupp har alltså mer makt trots lägre utbildning.
Falkman tar upp en infallsvinkel som ofta förbises – den om samspelet mellan kön och klass. Att den feministiska debatten till stor del drivs av vita kvinnor från medelklassen och att det saknas insatser för ökad jämställdhet inom låglöneyrken är ett problem. Alla arbetsplatser och branscher har att vinna på mångfald och jämställdhet. Att kvotering främst har diskuterats vid högre positioner i samhället, har att göra med att kvotering handlar om att utjämna skillnader på positioner som innebär makt. Kvotering till lågstatusyrken omfördelar inte makt. Ökad mångfald på beslutsfattande poster ger en maktförskjutning som också rymmer potential att förändra synen på våra möjligheter i arbetslivet utifrån kön.
Vi håller med Falkman om att det är viktigt att få in män inom vård, skola och omsorg. Problemet idag är inte att män diskrimineras vid rekryteringen utan snarare att det råder brist på utbildad personal i dessa sektorer, speciellt brist på manliga sökande. Hindren är inte för få tillgängliga utbildningsplatser – lärarhögskolan har kritiserats för låga intagningskrav – hindren är snarare sociala normer om var män förväntas arbeta.
Vi håller med Falkmans efterlysning om att jämställdhetsdebatten måste handla om mer än kvinnor, den måste handla om alla kön. Jämställdhet handlar om relationen mellan könen och att den ska vara jämlik. Vare sig det gäller jämställdhet eller jämlikhet kan vi inte fokusera på en grupp, utan på alla grupper, också klass, etnicitet, funktionalitet, sexuell läggning och könsidentitet spelar in.
Det finns grupper som måste släppa ifrån sig makt och grupper som behöver få tillgång till mer makt. Det är en jämn maktfördelning som leder till ett rättvist, jämlikt och jämställt samhälle. Det handlar om inte om individen som blir inkvoterad utan om representation på maktposter som ger större ringar på vattnet. Kvotering är ett politiskt verktyg för att rubba och förändra strukturer. Strukturer rubbas genom att fördela makt.
Malmö Jämställdhetsbyrå genom Camilla Larsson
Gå till toppen