Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Barn möter taskiga kommentarer i båda världarna

Språket på nätet skiljer sig inte mycket från hur det låter i en skolkorridor, menar forskare. Men det finns en plats där jargongen kan vara väl hård.

– Det blir inte en lika stor grej, säger Otto Blomgård.
Det är torsdag eftermiddag och dagens sista lektion, men bland eleverna i klass fem på Lunds montessorigrundskola syns inte ett spår av trötthet. Sexton händer viftar i luften. Det här är viktigt. Så är det sociala livet på nätet också en allt större del av deras liv.
Är det okej att ha en chattgrupp med några kompisar, där inte alla i klassen får vara med? Ibland, ibland inte, tycker Oscar Åkerman, Electra Schéele Pinnetti, Ester Klevhag, Hjalmar Rosenblad och Henrik de Oliveira Helm.Bild: Julia Lindemalm
Senast klassen jobbade med etik- och värderingsfrågor kopplade till internet var för ett år sedan. Nu är det dags igen.
– Det har hänt mycket bara sedan fyran, säger läraren Petra Alvén.
Alla utom två är i dag ute på nätet varje dag. Samtliga har egen mobil, de flesta en smart. Nya siffror från Statens medieråd visar att det är ungefär så här det ser ut, i landet där nästan hälften av femteklassarna har en egen surfplatta. Nätvanorna har krupit ner i åldrarna och gårdagens högkonsumenter är dagens genomsnittsbrukare.
När något taskigt sägs ansikte mot ansikte känns det mer som att personen verkligen menar det.
– När något taskigt sägs ansikte mot ansikte känns det mer som att personen verkligen menar det, säger Lilly Martinsson.
Klasskompisarna håller med. Visserligen blir folk modigare på nätet, särskilt om de är anonyma, men samtidigt har ord på en skärm inte samma laddning. Å andra sidan, betonar flera, om en elak kommentar eller privat bild skulle spridas på nätet, kan det tvärtom skada betydligt mycket mer.
– Jag har själv varit med om det. En person lade ut ett foto på mig på Instagram. Men mina föräldrar hjälpte mig och hen fick ta bort det, säger Victoria Tidlund.
Det finns också en annan fara med såväl sms som Kik och Instagram, som de flesta i klassen har. Att meddelandena missuppfattas. Utan hjälp av den andres kroppshållning, ton och minspel riskerar skämt i värsta fall att upplevas som hån. Dessutom, menar de, kan ett skämt som ena dagen får dig att skratta göra dig ledsen dagen därpå. Det beror på hur du mår, hur skoldagen varit och inte minst på vem avsändaren är.
Ester Klevhag, klasskompisen Electra Schéele Pinnetti och läraren Petra Alvén tycker det är viktigt att diskutera hur man är mot varandra på nätet, likväl som på skolgården.Bild: Julia Lindemalm
– Är det flera som suttit tillsammans och skrivit blir du ju lättare ledsen, säger Nils Carlius.
– Precis som i skolan, för det är ju inte bara på nätet folk blir kränkta, säger Ella Blomborg.
Rapporterna om näthat och nätmobbning bland barn och unga kommer med jämna mellanrum. Att unga utsätts är allvarligt. Men det är inte värre online än offline. Det konstaterar Måns Svensson, rättssociolog vid Lunds universitet och en av forskarna bakom Ungdomsstyrelsens rapport om näthat från i höstas.
Läs mer: Experten: Förbjuda ord löser ingenting
– Det som är viktigt är att föräldrar och lärare förstår att det som händer på skolgården och på nätet ofta hänger ihop, säger han.
Det är heller ingen större skillnad mellan språkbruket på nätet och hur det låter barn emellan, menar Måns Svensson, åtminstone inte i högstadieåldern.
– En förälder som läser en chatt kan förstås reagera över ungas svordomar och interna språkbruk, precis som de alltid har gjort. Skillnaden mot förr är att orden står där svart på vitt, säger han.
 
Det är precis som om någon här hade räckt finger åt mig, det är inget man blir ledsen av.
 
I klassrummet berättar Hjalmar Rosenblad om när hans mamma läste ett sms han just fått från en kompis: ”Fu*k you”.
– Hon undrade om vi var osams, säger han och ler stort.
– Det är precis som om någon här hade räckt finger åt mig, det är inget man blir ledsen av, säger Ester Klevhag.
Varken Oscar Åkerman, Alva Bergstrand eller Ester Klevhag tycker att det är någon större skillnad mellan hur tjejer och killar pratar, eller hur mycket de svär.Bild: Julia Lindemalm
De är eniga om att svordomar, som de vet att vuxenvärlden tycker är för fula, oftast inte är lika grova när tolvåringar pratar med varandra. Å andra sidan, resonerar de, är det alltid fel att göra någon ledsen.
– Fast själv hade jag blivit mycket mer ledsen om någon skrev att jag var ful eller tjock, säger Ester Klevhag.
Men det finns en plats där flera i klassen tycker att jargongen kan vara väl hård. I spelen. Det är också i spelens chattar och online-samtal som flest killar uppger att de har blivit kränkta, enligt en rapport från Friends.
 
Skulle du skriva snälla saker i vissa spelchattar hade folk kanske bara blivit taskigare.
 
– Skulle du skriva snälla saker i vissa spelchattar hade folk kanske bara blivit taskigare, säger Ida Sjöstedt.
Samtidigt, säger flera av killarna, betyder dissar och svordomar i online-spel inte så mycket. De hör till och är ett språk man därför automatiskt faller in i.
– På ett sätt kan man säga att det är något man bara får ta. Fast samtidigt, det är ju aldrig okej att kränka någon, säger Otto Blomgård.
Gå till toppen