Skåne

Läkare kritiska mot Hässleholmsförsöket

Hässleholmsförsöket är oetiskt, vetenskapligt tveksamt och potentiellt olagligt, anser läkarna Rolf Jönsson och Pål Lindström.

Pål Lindström.Bild: Emil Langvad
I Hässleholmsförsöket har bland annat försäkringstagare som ansökt om assistansersättning utretts. Ett skäl är att Försäkringskassan behövt bättre medicinska underlag för att fatta beslut. Ett annat att kontrollera om försäkringstagarna fejkar eller överdriver sina symtom, vilket kom fram under en försäkringsmedicinsk kongress i höstas. Det senare har bland annat gjorts genom att vårdpersonal observerat försäkrade i smyg medan de varit inlagda på Hässleholms sjukhus (se fakta).
Hässleholmsförsöket är kontroversiellt, inte minst för att "malingering", som denna typ av simulering kallas, är en starkt ifrågasatt diagnos.
En av auktoriteterna på området, den kanadensiske forskaren Jason Busse, anser att det är mer relevant att prata om "förstärkta symtom" eftersom "malingering" förutsätter att man kan bevisa ett bedrägligt uppsåt, vilket är svårt och många gånger omöjligt.
– Problemet med malingering är att individerna inte själva säger "jag simulerar", och då är svårt att utvärdera giltigheten av uppmätta resultat, skriver han i ett mejl till Sydsvenskan.
– Jag tror att riktig malingering är väldigt ovanlig men att förstärkta symtom förmodligen är ganska vanligt.
Rolf Jönsson, som driver Apport Rehab i Kristianstad - ett av de privata bolag i Skåne som har avtal med region Skåne för att göra försäkringsmedicinska utredningar - är kritisk till Hässleholmsförsöket, av flera skäl.
– Jag tycker att det är etiskt svårt. 99 procent av alla människor är ärliga, men här bygger man ett system för att fånga den sista procenten genom att utsätta de 99 procenten för detta, säger han.
Pål Lindström, medicinskt ansvarig läkare hos konkurrenten Susano AB, är inne på samma spår.
– Detta handlar om den socioekonomiskt mest utsatta patientgruppen och det är viktigt att vi har ett glasklart etiskt förhållningssätt i mötet med de här patienterna. Det betyder inte att jag förväntar mig att alla talar sanning, bara att man måste ha förtroende för de man möter. Sedan kan man ställa tuffa frågor. Men det kan man göra på ett respektfullt sätt. Men om jag istället utgår ifrån att jag har en kriminell person framför mig kommer jag inte att fungera som analytiker, säger han.
Pål Lindström är förvånad över att Ulf Hallgårde, som varit projektansvarig på region Skåne, valt att driva en sådan försöksverksamhet.
– Region Skånes roll är att vara en sorts garant för att medborgarna får en kvalitativ och korrekt behandling. Med den här typen av projekt är det tveksamt om de lever upp till det, säger han.
Rolf Jönsson är också skeptisk till de metoder som används. Han nämner ett känt fall av assistansbedrägeri som avslöjades i Kristianstad. En man som låg inlagd inom psykiatrin i flera månader lyckades lura till sig över fyra miljoner kronor.
– Han träffade två av klinikens mest erfarna överläkare. De kunde inte komma på att han fuskade. Så hur ska då en relativt ovan personal under 27 timmar i Hässleholm se om någon fuskar?
Ytterligare en aspekt, menar han, är att projektet tar landstingets sjukhusresurser i anspråk.
– Jag vet att klinikchefen varit irriterad över att den här verksamheten tagit vårdplatser som man egentligen inte hade. Då har man skapat en undanträngningseffekt på den skattefinansierade sjukvården.
Både Apport Rehab och Susano har den kompetens som krävs för att göra fördjupade teambaserade utredningar på de "kundgrupper" som Hässleholmsförsöket riktar sig till. Men istället för att upphandla uppdraget i vanlig ordning valde region Skåne att teckna avtal direkt med Bemce.
Juridiskt tveksamt, anser Rolf Jönsson. Han och Pål Lindström är konkurrenter till Bemce, men det är inte därför de är kritiska. Ingen av dem skulle vilja ha uppdraget.
– Jag hade sagt nej. För hur ska man välja vilka som ska vara med i ett sådant projekt. Är urvalet vetenskapligt? Annars hamnar vi i situation där förutfattade meningar styr vilka personer som misstänks vara fuskare. Jag skulle inte heller vilja göra utredningar om patienterna inte vet vad som ska göras, säger Pål Lindström
Rolf Jönsson var tidigt ute och anmälde pilotprojektet på Hässleholms sjukhus till Inspektionen för vård och omsorg. Svaret blev en besvikelse.
– Svaret var att de inte har rätt att granska Försäkringskassans verksamhet eftersom den inte räknas som sjukvård. Men jag menar att om personer är inlagda i 27 timmar på ett sjukhus så det borde räknas som någon sorts vård.

Hässleholmsförsöket

Hässleholmsförsöket är ett pilotprojekt i region Skånes regi där det privata bolaget Bemce anlitats för att utreda personer som ansökt om assistansersättning och unga vuxna med aktivitetsersättning.
De som sökt assistansersättning har lagts in på Hässleholms sjukhus under 27 timmar för att genomgå en rad undersökningar av olika specialister (läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut).
I metodiken har också ingått att kontrollera om försäkringstagarna fejkar eller överdriver sina symtom, det som på engelska kallas "malingering". Det har bland annat skett genom att vårdpersonal observerat den försäkrade mellan inbokade undersökningar.
Gå till toppen