När man älskar ett album alldeles totalt och innerligt kan det vara svårt att ta ett steg tillbaka och se det utifrån ett mer professionellt kritikerperspektiv, utan den förbehållslösa fansidan tar över. Joanna Gruesomes andra skiva "Peanut Butter" (Fortuna POP!/Slumberland/Turnstile, 11/5) är ett sådant album, jag har levt i fullständig symbios med det sedan det dök upp i min inbox för ett tag sedan. Och när det som i det här fallet gått så långt att varenda ton sitter i ryggmärgen blir det plötsligt omöjligt att få ur sig något vettigare än "NI MÅSTE LYSSNA PÅ DET HÄR!"