Nöje

Full rulle i den kosmiska centrifugen

Ska vi gå hem till dig eller mig?
Usch, vilken traditionell fråga. Bandet Cosmic Wash Over tänker längre än så – musikerna far genom de öppna dörrarna mellan varandras lyor hela tiden. Hemma hos ingen, hämmade av inget.

Mottagliga för Cosmic Wash Over? Peter Tegnér, Felicia Konrad, David Carlsson, Ann Falden, Mats Persson och Caroline Leander har gett ut albumet "Wonderful Surreal" – en titel som duger som programförklaring.Bild: Johan Haugen
Att lyssna på Cosmic Wash Overs niospåriga album "Wonderful Surreal" i mobilen är en jobbig upplevelse: man måste hela tiden fiska fram telefonen för att försäkra sig om att inte random-funktionen gått bananas och skickat iväg lyssnaren till ett helt annat album. Den bär spretig­hetens signum, och den gör det med stolthet.
– Det är fullt avsiktligt, säger basisten David Carlsson som också funkat som producent. Varje låt har fått den gestaltning som krävs, utan att vi kompromissat och sagt ”nej, vi måste låta som bandet!”, trycka in gitarren på alla låtar eller ha en trummis med överallt. Vi har instrumenterat efter behov, snarare än att låta rollbesättningen i bandet bestämma musiken.
Musiken är rock, jazz, kraut, latin, funk, psykedelia, vispop och hissmusik de luxe; hela tiden fullt ut, men sällan fullt ut i en riktning som har ett etablerat namn. Ifall det finns en förlaga så är det den solo­platta – vars titel är synonym med det nya bandet – som textförfattaren och sångerskan Felicia Konrad gjorde för fyra år sedan, där hon tog hjälp av flera av dessa musiker.
– Vi har också utgått från begreppen perception och medvetande, säger hon. Det går igen i texterna, men det öppnade också för möjligheterna i musiken. Ofta hamnar man i en fåra, eftersom man bestämt sig för vart man ska. Här har det inte funnits något givet mål och därför inga självklara referenser. Varje låtidé ger ju vissa förutsättningar, men processen därefter har fört musiken vidare och plötsligt gör man musik som man inte alls tänkt sig. Därmed inte sagt att musiken är experimentell, det är den inte.
Kärnan i låtarna har för det mesta formats i ett mindre sammanhang – ett tête-à-tête, som Caroline Leander uttrycker det, olika mindre konstellationer – innan resten av bandet antagligen, men inte nödvändigtvis, anslutit och tillfört sitt. Och de gjorde de gärna; att ta ett steg tillbaka och säga "äh, det är inte min genre – fortsätt utan mig" blev aldrig aktuellt.
– Vi har tvingat in oss i varandras sfärer, bjudit in varandra istället för att hitta en konsensus inom bandet, säger David Carlsson. Snarare har vi sagt: "jag håller också på med detta, något helt annat, kan vi inte prova den här grejen i det här låten?”. Men vi har alla andats dessa grejer i en eller annan form, kanske hatat vissa av dem eller inte haft någon åsikt överhuvudtaget, men vi har alla upplevt dem inom bandet och har en relation till dem.
Felicia Konrad, som beskriver sig som gammal punkare, minns hur hennes låtskrivarpartner Peter Tegnér – född samma år, och med ett liknande ungdomsförhållande till punken – vädrade sin ambivalens när han insåg varthän deras gemensamma låt "The Game Is Over", som är plattans rockigaste och rakaste. Den inleder plattan, men först sedan man hört gitarristen själv räkna in den. Den känns som hans statement.
– "Felicia", sa han och lät uppriktigt förvånad, "jag vet inte om jag gillar den här låten".
Andra låtar är mer impressionistiska. Titelspåret är som ett fem minuter långt utsnitt ur Pink Floyds tidigaste 70-tal, instoppat jämte ett jazzpiano i Patti Smiths torktumlare.
– Vi visste inte ens om att det var en låt, säger, säger Felicia Konrad. Vi gjorde en skiss, testade lite innan vi lade av för dagen. Ett skisskollage, trodde vi.
Sedan lade de på bas, trummor, sjögalna gitarrer och annat. Och pianon - som främst basisten spelade.
– Jag tror att jag spelade två oktavtoner bara, säger Caroline Leander som är den riktiga pianisten. Sedan har jag spelat melodika.
Prestigeförlust? Nejdå.
– Alla är så trygga i sina respektive roller, både i detta band och utanför. Vi har en mängd olika andra projekt, vilket gör att man inte känner att ”oh, nu har jag äntligen chansen att få spela in en platta – kanske min enda chans!", utan det är lugnt.

Cosmic Wash Over

Caroline Leander är jazz- och latinmusiker som gett ut en rad soloplattor.
David Carlsson, tidigare i The Mopeds, driver Gula Studion i Malmö, spelar jazz med Samuel Hällkvist och ingår i sommar i Timbuktus band.
Felicia Konrad är performanceartist och musiker, bland annat i duon Trapets som hon delar med elektronikmusikern Mats Persson.
Peter Tegnér är gitarristen bakom "Goodnight Sun" och "Sagomusik för vuxna".
Ann Falden är en dansk slagverkare och filmmusikkompositör.
Gå till toppen