Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: En EU-kris att ta tillvara

Hotet från ett brittiskt EU-utträde innebär också en möjlighet att reformera ett samarbete som har sina brister. EU bör lyssna på skeptikerna.


David Cameron och Jean-Claude Juncker har en del att diskutera framöver.Bild: Yves Logghe
Under måndagen möts eurogruppen och enligt den grekiska regeringens förhandlare Euklides Tsakalatos är Grekland "mycket nära" en överenskommelse med sina internationella långivare.
Fast det motsägs av eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Framsteg, visst, "men vi är inte mycket nära en uppgörelse", säger han.
Allt är med andra ord som vanligt.
Om Grekland var en bil, kör den nu på ångorna i en annars tom bensintank. Pengarna är slut och trots månader av förhandlingar mellan regeringen och landets långivare har ingen uppgörelse nåtts. Denna kris har fått pågå alltför långe och fått ta absurt mycket tid och kraft i anspråk.
I och med torsdagens val i Storbritannien har EU – dess institutioner såväl som medlemsländerna – fått något annat och i grund och botten viktigare att tänka på. Efter valsegern måste den konservative brittiska premiärministern David Cameron fullfölja sitt löfte om en folkomröstning om landets medlemskap i EU.
EU kan klara sig utan Grekland, men utan Storbritannien?
Cameron vill omförhandla villkoren för Storbritanniens medlemskap i EU. Så länge en brittisk folkomröstning såg ut som ett vagt hot var inställningen i Bryssel och bland Camerons EU-kollegor kallsinnig. Nu när en omröstning framstår som oundviklig är tonläget i alla fall delvis ett annat.
När EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker gratulerade Cameron till valsegern lovade han även att samarbeta så att Storbritannien kan få en "rättvis uppgörelse".
Det är en klok inställning.
Människors skepsis mot EU saknar inte grund. Det finns mycket som brister. I längden går det inte att driva på i federalistisk riktning och ta ifrån de nationella parlamenten mer och mer av beslutanderätt om opinionen inte är mogen för det.
Eurokrisen är utan tvekan en starkt bidragande orsak till missnöjet med Bryssel. Utöver en allmän ekonomisk nedgång har flera länder tvingats till en radikal besparingspolitik för att få ekonomin i ordning.
Arbetslösheten i EU var i början på året 11,2 procent. Det motsvarar nästan 24 miljoner människor. Att få fart på tillväxten är den enskilt viktigaste uppgiften om den nuvarande förtroendekrisen ska lösas. Att sätta upp mål om att EU ska ha världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi blir kontraproduktivt när verkligheten snarare är stagnation.
EU är en union för fred, stabilitet och välstånd. För bibehållet förtroende måste den också leverera detta.
En kris erbjuder alltid möjligheter. Hotet från ett brittiskt utträde bör utnyttjas på bästa sätt. Det är ju knappast så att EU inte behöver reformer.
Gå till toppen