Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Grisköttets betydelse i Kina kan inte överdrivas. Den svenska köttbranschen går miste om enorma intäkter."

Den genomsnittlige kinesen äter 39 kilo griskött per år – betydligt mer än den genomsnittlige svensken och till och med mer än en amerikan.
Medan andra delar av den svenska livsmedelsbranschen har fått ett rejält exportuppsving tvingas köttbranschen se på när enorma exportintäkter går om intet, skriver Magnus Därth och Mikael Hugoson, vd respektive styrelseordförande för Kött och Charkföretagen.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Kina är framtidsmarknaden för svenska livsmedel, främst svenskt griskött. Hjärtat av Sveriges grisproduktion finns i Skåne och skånskt griskött har mycket gott renommé. Men om framtiden ska säkras måste regeringen ta den enorma potentialen i den kinesiska marknaden på allvar.
Uppskattningsvis kan cirka 25 miljoner kilo griskött producerat av svenska bönder, företrädesvis i Skåne, säljas till i snitt fyra kronor mer per kilo i Kina. Det innebär ökade exportintäkterpå 100 miljoner kronor per år.En enkel match för Sverige kan tyckas – om det inte vore för att Kinas gränser är stängda för svenskt kött.
Grisköttets betydelse i Kina kan inte överdrivas: två tredjedelar av världens handel med griskött sker med Kina och Hongkong. Den genomsnittlige kinesen äter 39 kilo griskött per år – betydligt mer än den genomsnittlige svensken och till och med mer än en amerikan. Kina är världens näst största importör av livsmedel och världens största konsument av griskött.
I Kina förknippas griskött med framgång, fertilitet och virilitet.Den ökande grisköttskonsumtionen har blivit något av en symbol för Kinas ekonomiska framgång.
Konsumtionen av griskött i Asien stiger i takt med att invånarna får allt mer pengar att röra sig med, samtidigt som köttkonsumtionen tenderar att minska i västvärlden.
I Kina finns en mattraditionsom gör att landets befolkning uppskattar delar av grisen som har låg eller obefintlig efterfrågan i andra delar av världen, bland annat öron, svansar och fötter.
Men nödvändiga handelsöverenskommelser mellan Sverige och Kina finns fortfarande inte på plats, trots att ett sådant arbete pågått sedan 2007.
Kött- och charkuteribranschen går miste om intäkter i mångmiljonklassen eftersom svenska myndigheter inte lyckats få sina kinesiska motsvarigheter att ta in svenskt griskött.
Medan andra delar av den svenska livsmedelsbranschen har fått ett rejält exportuppsving, inte minst bröd och vodka som ökar stort, tvingas köttbranschen se på när enorma exportintäkter går om intet.
Danmark och Finland har kommit betydligt längre än Sverige. Grisbönderna på andra sidan Öresund kan sedan länge exportera griskött och fick nyligen möjlighet att även exportera köttprodukter, till exempel korv. Finland har i år fått klartecken att exportera griskött och arbetar nu på att även sälja förädlade produkter, så som korv och skinka. Båda ländernas regeringar har varit mycket aktiva när det gäller handelsöverenskommelserna.
Den svenska regeringen har inte lyckats få de kinesiska myndigheterna att prioritera ett godkännande av import griskött och andra köttprodukter från Sverige.
Självkritiskt konstaterar vi också att den svenska kött- och charkbranschen hittills inte förmått regeringen att prioritera frågan. Sverige måste ta igen andra länders försprång, men för att lyckas krävs konkreta satsningar.
Det behövs långt mer än ord för att säkra skånska jobb och exportinkomster. Nödvändiga handelsavtal måste komma till stånd.
Att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) meddelat att det blir ett permanent lantbruksråd på ambassaden i Peking för att främja export är bra. Att statsminister Stefan Löfven (S) nyligen varit på besök i landet är också bra, men det krävs betydligt mer.
Regeringen måste omgående se till att berörda myndigheter prioriterar svensk grisexport på samma sätt som andra länder inom EU.
Den kommande svenska livsmedelsstrategin måste utnyttja den exportpotential som finns bland de svenska kött- och charkföretagen med Skåne i spetsen. Det säkrar jobb och ger tillväxt. Vi kräver att det sker under 2015.
Magnus Därth
Mikael Hugoson
Gå till toppen